Lokalpartiet vill ha tillbaka larmgruppen: "Helt logiskt"

Lokalpartiet vill ha tillbaka den särskilda larmgruppen så att inte den vanliga hemtjänstpersonalen måste rycka ut på larm.
– Vi ska ge en bra service i skola och omsorg, den ska fungera. Sedan får man prioritera ner andra saker i kommunen, säger gruppledaren Marie Ericsson Drotte.

Marie Ericsson Drotte från Lokalpartiet är ledamot i socialnämnden.

Marie Ericsson Drotte från Lokalpartiet är ledamot i socialnämnden.

Foto: Anna Hübsch

Strängnäs2025-06-29 05:49
  • Lokalpartiet i Strängnäs vill återinföra en särskild larmgrupp för att avlasta hemtjänstpersonalen och minska stressen, vilket de anser är ”helt logiskt”.
  • Nuvarande system, där hemtjänstpersonal hanterar både schemalagda besök och akuta larm, kritiseras för att skapa stress och försämrad service.
  • Socialnämndens ordförande säger att frågan kommer att ses över framöver.

Tidningen har i flera artiklar skrivit om klagomål på Eveos hemtjänst. Framför allt handlar klagomålen om att personal är stressad, inte hinner med sitt jobb och ofta kommer sent till omsorgstagare. Såväl personal som anhöriga har påpekat att systemet med att den ordinarie hemtjänstpersonalen även ska åka ut på larm fungerar dåligt.

Tidigare hade Strängnäs kommun en särskild larmgrupp som åkte ut på alla larm. Lokalpartiet vill ha tillbaka den särskilda larmgruppen, något som de har tagit med i partiets förslag på flerårsplan för år 2026–2028.

– Jag tycker att det är helt logiskt att när det är akut och någon trycker på en larmknapp så ska det finnas någon som kan åka på larmet direkt. Då ska inte personal som är hemma hos en omsorgstagare och utför ett annat uppdrag behöva tänka om och avbryta det uppdraget, säger Marie Ericsson Drotte från Lokalpartiet.

Hon fortsätter:

– Personalen ska inte behöva planera om arbetsschemat för att det kommer in ett larm. Det är en organisatorisk fråga. Man ska veta vem som ska göra vad. Skattebetalarna ska få ut jättebra service för sina skattepengar. De ska inte behöva vänta när de larmar akut. Jag tycker att det är så fel. 

I dag ska hemtjänstpersonalen både följa sitt schema med inplanerade besök hos omsorgstagare och vara beredda på att åka ut på larm mitt i ordinarie schemat.

– Jag tycker inte att det är vettigt. Det pressar den befintliga hemtjänstpersonalen och den person som de är hemma hos blir stressad för att de inte får sina tjänster utförda fullt ut på samma gång. Det kan även skapa onödig stress hos den som trycker på larmknappen och inte vet hur snabbt hjälpen kommer. Det blir stress i alla led.

Hon fortsätter:

– Vi ska ge en bra service i skola och omsorg, den ska fungera. Sedan får man prioritera ner andra saker i kommunen.

Lokalpartiet kommer att ta upp frågan i socialnämnden.

Tidningen når nämndens ordförande Thord Modin (S).

– Vi kommer att se över hur det här ska se ut framöver eftersom vi har fått veta att personalen upplever larmet som en stressfaktor och att det kan få negativa effekter.

Vad kan det få för negativa konsekvenser?

– Det som framförs är att man befinner sig hos en kund, sen får man ett larm och ska ta det först, och så måste man åka tillbaks.

"Om vi inför larmgruppen igen eller om vi hittar en annan lösning kan jag inte svara på men vi kommer att titta på det", säger, Thord Modin (S), socialnämndens ordförande.
"Om vi inför larmgruppen igen eller om vi hittar en annan lösning kan jag inte svara på men vi kommer att titta på det", säger, Thord Modin (S), socialnämndens ordförande.

Varför togs det särskilda larmteamet bort i höstas?

– Det var ett beslut av förvaltningen. Jag kan inte detaljerna men en anledning var att man ansåg att den grupp som åkte enbart på larm kunde arbeta i fält också och utföra ärenden hos brukarna. Så både för att få fler på fältet, men också – det kommer man aldrig undan – att det ligger besparingskrav på oss. Men jag kan inte säga om det här var ett besparingskrav eller ett effektivitetsbeslut

Thord Modin säger att han redan innan tidningen ringde samma dag hade tänkt att ta upp frågan om trygghetslarmet med förvaltningen.

– Vi måste utreda vad som är det bästa alternativet och även ekonomiskt försvarbart, de två sakerna kommer man inte undan. Vi har ett underskott i nämnden. Men det ska inte vara så att det blir brister och omsorgstagaren får lida.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!