Vi möttes första gången 2017. Muataz Lafta, då 19 år, tog studenten från naturvetenskapliga programmet på Rinmangymnasiet med högst betyg av alla Eskilstunastudenter det året. Eskilstuna-Kuriren intervjuade.
‒Det krävs inte ett högt IQ för att lyckas, du behöver bara jobba hårt, tänka långsiktigt och skapa möjligheterna, förklarade Muataz, som kom till Sverige med sina föräldrar och syskon 2011 efter en flykt från Irak. Familjen tillhör den förtryckta minoritetsreligionen mandai och föräldrarna tog beslutet att fly för att ge sina barn bättre förutsättningar i livet.
På sex år i det nya landet hade sen Muataz snabbt lyckats hitta nyckeln till svenska språket, gå tre terminer på Årbyskolans högstadium, fixat toppbetyg redan i nian och så klarat av gymnasiet på bästa sätt. Hans nästa mål i livet var tydligt; komma in på läkarlinjen och ägna yrkeslivet åt att hjälpa människor.
– Alla är vi olika, och man bli bara besviken om man jämför sig med andra. Använd i stället dina resurser klokt. Jag bestämde mig för att satsa hårt på skolan, och det lönade sig.
Muataz tipsade andra unga:
– Var ambitiös, tänk långsiktigt, skaffa goda förebilder och följ dina drömmar. Sätt upp mål, följ planen, ge inte upp utan se till att skapa möjligheter av varje situation.
Snabbt i det nya landet blev Muataz älskade pappa sjuk i cancer, något som sporrade äldste sonen ytterligare att läsa till läkare. Pappan dog bara några månader innan studentdagen, men för sin stolta pappas skull behöll Muataz sitt fokus och sin målinriktning.
‒Jag har inte ägnat så mycket tid och energi till att reflektera över svårigheterna i mitt liv, inte klagat över min situation utan bara försökt göra mitt bästa. Jag är tacksam att jag och familjen överlevde de svåra åren och att vi fick möjligheten att kunna leva bättre liv här. Det är inte alla som får den chansen.
"Hör av dig om några år och berätta hur det går för dig" ropade jag när vi skildes åt den där junidagen 2017. Och det har Muataz gjort.
Tidningen har berättat om hur han ryckte in under läkarstudierna och jobbade extra på Mälarsjukhuset. Det var mitt under pandemin när pluggandet fick skötas digitalt och sjukhuset var ett av de hårdast vårdtyngda i landet av svårt covidsjuka patienter.
"Jag har vägrat att vara ett offer för omständigheterna. Man får acceptera, påverka det man kan och gå vidare i livet"
Muataz Lafta, 26
Vi har berättat om att han grundat flera studentföreningar i Uppsala, fått fina utmärkelser och priser från universitetet, stiftelser och självaste kungen, och att han även föreläser och undervisar läkarstuderande. Förra året fick han också chansen att praktisera på Harvard Medical i Boston.
Som om det inte räckte går Muataz politikerskolan "Höj rösten". Inte för att bli politiker utan för att lära sig mer om ledning och organisation, och för att förstå den politiska världen bättre.
Och ändå har han hittat tiden att under de senaste årens AT, allmäntjänstgöring inför läkarlegitimation, också forska på hög nivå.
Torsdagen den 10 april avslutade han sin AT-tjänstgöring, och har ännu inte hunnit få läkarlegitimationen i sin hand.
Tre veckor tidigare disputerade Muataz med sin avhandling "Candidate Biomarkers in Neurological and Psychiatric Health" i Uppsala. I sin forskning ger han ökad förståelse för sjukdomsförloppet i kroppen vid depression, ansiktssmärta och narkolepsi.
Det blev en stor känslosam dag han fick dela med familjen, släkten, mentorer och många vänner. Han kände att också pappan fanns med.
– Ett fantastiskt minne. Nu har jag "körkort" att forska på riktigt.
Han har sökt en tjänst som neurokirurgkandidat på ett större sjukhus och så väntar ST, specialisttjänstgöring i minst fem år innan han får sin specialistexamen. Nu lämnar han Uppsala för nya utmaningar och för att ge sig ut och göra världen bättre.
"Nej jag är inte från en annan planet. Jag tränar, sover, äter och umgås som alla andra. Men när du tackar ja till något får du säga nej till något annat"
Muataz Lafta
Och det är inga dåliga mål Muataz satt upp för sig själv:
- Att bli en ledande hjärnkirurg och arbeta internationellt men med basen i Sverige.
- Att fortsätta den akademiska resan och bidra till vetenskapen genom vidare forskning inom neurovetenskapen. Han vill fokusera på hjärnturmörer och traumatiska skallskador, även där med hela världen som samarbetspartner.
- Att bidra till att forma nästa generation läkare genom undervisning och delandet av sin egen erfarenhet. Hoppas vara professor innan han fyller 40.
- Fortsatt ideellt engagemang.
Och så har han ambitionen att skriva en bok. Minst en.
– Jag vill berätta min historia, om hur jag tagit mig hit mot alla odds. Jag har ju som en ständigt reflekterande person samlat på mig mycket att dela med mig av. Till exempel om hur det är att leva i ett mellanförskap, i två kulturer. Jag vill visa på möjligheterna och hur både Sverige och Irak verkligen berikat mitt liv.
Han har haft tur, menar han, som fått mycket stöd och kärlek. Men, han har inte fått något gratis längs vägen. Jobbet har han gjort på egen hand, och använt motgångar som bränsle.
– Jag har vägrat att vara ett offer för omständigheterna. Man får acceptera, påverka det man kan och gå vidare i livet. Annars fastnar man. Jag tror jag har ett positivt mindset i grunden och vill vara i ständig utveckling. Och jag har en armé av underbara människor med mig på resan. Jag tar alla möjligheter jag får till att tacka dem.
Tiden, har Muataz förklarat varje gång vi mötts genom åren, är din viktigaste resurs. Alla har vi lika många timmar per dygn att göra det bästa av.
– Jag är verkligen lika normalbegåvad som de flesta människor, är hyfsat säker på att jag har ett IQ som genomsnittet. Men jag är effektiv och disciplinerad. Har tagit hand om mina patienter på dagtid och forskat på kvällarna. Nu när jag tillåtit mig att njuta av framgången och vara ledig efter jobbet blir jag understimulerad, skrattar han.
– Nej jag är inte från en annan planet. Jag tränar, sover, äter och umgås som alla andra. Men när du tackar ja till något får du säga nej till något annat. Allt har sitt pris.
Och att gifta sig, och skaffa familj?
– Absolut. Det är tillsammans man kommer riktigt långt i livet. Den jag blir förälskad i måste bara vara med på min besatthet.
Men kanske är det allra viktigaste i livet ändå att vara ett föredöme för andra och att vara omtänksam och bry sig om sina medmänniskor, tänker Muataz Lafta.
– Jag tycker om det Gandhi sa: "Var den förändring du vill se i världen." Var ett gott exempel, det sprider sig och inspirerar andra att göra samma sak.
Och för att ta tanken ännu längre, tänk att en gång i framtiden få något uppkallat efter sig, funderar han. Ett ingrepp, en procedur, en modell...
– Då ska den få heta Sami-metoden, tillägnad pappa.
Fotnot
Uttrycket dubbeldoktor används i korrekt betydelse för en person som doktorerat två gånger, inom olika vetenskaper. I det här fallet blir det mer en ordlek för någon som har såväl en läkarlegitimation som en doktorstitel.
Sedan tidigare finns ytterligare minst en svensk läkare som lyckats disputera vid 26 års ålder.