Claes i Björsund: "Jag är arg på godtyckliga lagen"

Claes i Björsund: "Jag är arg på godtyckliga lagen"

Strängnäs
Lästid cirka 8 min

I 14 år har Claes Persson och hans fru betalat sammanlagt 55 000 kronor i fastighetsskatt för småhus på en avstyckad bit mark.
Men de får inte bygga några hus eftersom kommunen nekar dem bygglov.
– Jag är arg på den godtyckliga lagstiftningen, säger han.

År 2009 styckade Claes Persson och hans fru av en del av en fastighet frun äger i Björsund mellan Strängnäs och Eskilstuna. De fick besked om att lantmäteriförrättningen var verkställd. Skatteverket fastställde sedan att de skulle betala fastighetsskatt för friliggande småhus.

Sedan försenades parets planer på att bygga hus, bland annat för att kommunens utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp dröjde längre än planerat. 2021 gjorde paret en ansökan till Strängnäs kommun om förhandsbesked för att få bygga sex stycken småhus på den avstyckade fastigheten.

– Handläggaren hittade mängder av skäl till att inte få bygga. Det övervägande skälet var att det var jordbruksmark samt att området låg utanför utpekade utredningsområden för ny bebyggelse i översiktsplanen. Jag har jobbat i bygg- och fastighetsbranschen i mer än 50 år och fattade ingenting. Det är ju en småhusfastighet.

Fastigheten är 16 000 kvadratmeter stor, vilket motsvarar drygt två fotbollsplaner.

undefined
Marken där Claes Persson vill bygga småhus är på 16 000 kvadratmeter. "Det är ingen jordbruksmark", menar Claes Persson och fortsätter: "Marken har inte brukats sedan förrättningen." Tomten syns närmast i bild

Claes Persson berättar att han hade möte med dåvarande ordföranden i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, handläggaren och chefen för samhällsbyggnadskontoret.

I april 2022 fick så Claes Persson och hans fru en positiv nyhet från dåvarande nämndordföranden. I mejlet från ordföranden, som tidningen har sett, står det att om de drog ner från sex stycken hus till fyra-fem hus skulle det inte behövas en detaljplan och att man kunde ompröva att det var jordbruksmark.

Eftersom Claes Persson och hans fru trodde att beskedet skulle bli positivt valde de att låta nämnden ta upp ärendet. En prövning i nämnden kostar pengar, närmare bestämt fick han betala 42 200 kronor.

Men trots det positiva mejlet från nämndordföranden avslog sedan miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ansökan om förhandsbesked för att få bygga hus. 

Hur tycker du att kommunen skött ärendet?

– Det är godtyckligt. Man tar inte ansvar för sina utlåtanden.

undefined
Claes Persson har alla papper i ärendet sparade, inklusive det positiva mejlet från dåvarande ordföranden i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden.

Enligt Miljöbalken får jordbruksmark som kan användas för livsmedelsproduktion endast bebyggas om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen om detta behov inte kan tillgodoses genom att bygga på annan mark.

Har du inte förståelse för att man enligt Miljöbalken inte kan bygga på jordbruksmark?

– Jag har förståelse för det men lagstiftningen måste vara lika för alla. Här är det inte en stor sammanhängande arrondering utan en liten plätt som det handlar om. Marken har fastighetsrättsligt fastställts som ”småhusenhet, tomtmark, kod 210".

Claes Persson fortsätter:

– Det här har ingenting att göra med att jag och min fru personligen drabbas eller pengar vi förlorar. Jag är upprörd över hur det har skötts och över den godtyckliga lagstiftningen, att det ibland går bra att bygga på åkermark och ibland inte. Det kan inte vara så att det ska vara olika. Runt omkring här har det byggts på åkermark. Åkermark används ju också till solcellsparker i Sverige.

undefined

"Här är det inte en stor sammanhängande arrondering utan en liten plätt som det handlar om"

Claes Persson

Claes Persson och hans fru har hamnat i ett läge där de inte vet vad de ska göra med marken.

– Hur ska vi göra? Ska vi fortsätta att betala fastighetsskatt? Det är anmärkningsvärt att en lantmäteriförrättning och en av Skatteverket fastställd fastighetsstatus utan vidare kan ogiltigförklaras av en kommun. Detta trots att fastighetsskatt har betalats för tomten i snart 15 år, säger Claes Persson.

– Vi har betalat 55 630 kronor i fastighetsskatt. När vi sammanställer vad vi har betalat i fastighetsskatt, lantmäteriförrättning, till Strängnäs kommun och uteblivna arrendeintäkter handlar det om över 150 000 kronor. Därtill har jag lagt ner långt över 100 timmar på överklaganden och annat.

undefined
Claes Persson och hans fru vet inte vad de ska göra med fastigheten som Skatteverket beslutat är småhusenhet och kommunen säger är jordbruksmark.

Claes Persson och hans fru har överklagat till länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen som båda gick på kommunens linje. Prövningstillstånd gavs inte i Mark- och miljööverdomstolen.

Anders Härnbro (S) är ordförande i kommunens miljö- och samhällsbyggnadsnämnd.

Varför går det ibland och ibland inte att få bygga på åkermark?

– Vi har inte beviljat några egentliga bostadsbyggen på åkermark de senaste åren. Men ibland beror det på vilket tidsperspektiv vi har, säger Anders Härnbro.

undefined
Här i Malmby, Malmgårdsslätten, håller kommunen på att ta fram en detaljplan med målet att en exploatör ska få bygga bostäder. Marken ligger delvis på betesmark, som tidigare har brukats som åker.

Nu håller kommunen på att ta fram en detaljplan för Malmgårdsslätten i Malmby där syftet är att bygga bostäder. Marken ligger delvis på betesmark, som tidigare har brukats som åker.

Varför är det okej med bostäder på jordbruksmark där?

– På uppdrag av exploatören har kommunen prövat den frågan. Arbetet med den sattes i gång tidigt 2000-tal. Då startade det ärendet i en tid när det inte var samma problematik kring jordbruksmark.

Anders Härnbro utvecklar:

– Det här med att bygga på brukningsvärd jordbruksmark har ändrats och spetsats till under bara de senaste fyra–fem åren. För tre år sedan blev det mycket starkare att Strängnäs kommun hade tillåtit exploatering av åkermark i en ganska hög grad under ett par decennier, hela Södra Årby (nära Läggesta i Mariefred). Detta samtidigt som staten blev mycket tydligare med vikten av försörjningen i landet och möjligheten till matproduktion, samt att våra gröna näringar i ett framtidsperspektiv behöver ha den typen av mark.

undefined
Anders Härnbro (S), ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Strängnäs kommun.

– Vi har också själva i kommunen, i den fördjupade översiktsplanen som började tas fram 2022, lagt på oss att vara restriktiva med att bygga på åkermark, om det inte har ett samhällsviktigt intresse.

Det är olyckligt men huvudprocessen har varit ganska tydlig

Anders Härnbro (S)

Ordf miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

I det här fallet har fastighetsägaren fått ett positivt besked i mejl av dåvarande nämndordföranden och sedan avslås ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av småhus i nämnden. Ska det vara så att man åker på att betala över 40 000 kronor för att man trodde ärendet skulle få positivt besked i nämnden?

– Det är något jag klart förstår att fastighetsägaren funderar kring. Men ärendet i sig är klart och tydligt. Det har varit tydligt från början från förvaltningen att det blir ett väldigt svårt ärende att besluta positivt kring. Så att om det fanns rätt många varningssignaler om att det här inte är ett bra försök till att exploatera, då är det svårt att se varför ett enda mejl kunde väga upp det. Sedan är det olyckligt men huvudprocessen har varit ganska tydlig i många mejl och samtal mellan kontoret och fastighetsägaren.

Men nu kom det positiva mejlet från dåvarande nämndordföranden och det är ju nämnden och inte förvaltningen som beslutar?

– Precis. Det är nämnden i sin helhet som bedömer och beslutar på det som är kontorets beredning men även andra perspektiv. I de här fallen är det inte aktuellt med så kallade ordförandebeslut.

Det är markens innehåll som är det viktiga, inte vad en taxeringskod säger

Anders Härnbro (S)

Ordf miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Varför kan kommunen neka efter att Lantmäteriet har gjort en lantmäteriförrättning och man har betalat fastighetsskatt för småhus i många år?

– Lantmäteriet är en egen myndighet så det kan jag inte svara på. Men som mark- och miljödomstolen slagit fast så är det markens faktiska innehåll och sammansättning som är det viktiga, inte vad en taxeringskategori säger. 

Tidningen tar kontakt med Lantmäteriet.

– När vi bildar en ny fastighet lämnar vi ett preliminärt förslag till Skatteverket om hur fastigheten ska taxeras. När vi styckar av för bostadsändamål, i ett läge där vi inte har detaljplan, då vill vi allt som oftast ha förhandsbesked för bygglov från kommunen, säger Magnus Bäckström, enhetschef fastighetsbildning på Lantmäteriet.

I Lantmäteriets avstyckningsakt från 2009 står att samråd har skett med Strängnäs kommun.

I det aktuella fallet gavs förhandsbesked för bygglov från Strängnäs kommun 2007 men då för två enbostadshus. Det ena byggdes men bygget av det andra, på den andra delen av den delade fastigheten, sköts upp i väntan på kommunalt vatten och avlopp och på detaljplan.

– Men när jag såg att en annan fastighetsägare på Fogdön hade fått bygga flera hus utan att detaljplan krävdes, ansökte vi om förhandsbesked för bygglov för flera hus utan att det fanns detaljplan, säger Claes Persson.

En fastighet får inte vara för liten för att vara jordbruksmark

Jan Berghöök

Verksamhetsutvecklare, Skatteverket

Tidningen har också pratat med Skatteverket som beslutar hur en fastighet ska taxeras.

– Det krävs inte bygglov för att mark ska klassas som småhusfastighet. Men om det är uppenbart att marken inte får bebyggas då bestäms inget taxeringsvärde för marken och man betalar ingen skatt, säger Jan Berghöök, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

För betesmark, åkermark och skogsmark betalar man varken fastighetsavgift eller fastighetsskatt. Frågan är då om Claes Perssons och hans frus mark ska klassas som betesmark/åkermark.

– Det finns vissa regler kring om en fastighet är jordbruksmark. Marken måste vara produktiv och får inte vara för liten.

I det aktuella fallet handlar det om 1,6 hektar. Räcker det för att vara jordbruksmark?

– Normalt bör det vara minst två hektar.

undefined
Jan Berghöök är verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Jan Berghöök rekommenderar den fastighetsägare som tidningen skriver om att hos Skatteverket begära en omprövning av beslutet om fastighetstaxering, alternativt överklaga, så Skatteverket kan titta på ärendet och utreda hur fastigheten ska taxeras. Det går att begära omprövning fem år tillbaka i tiden.

Tillbaka till Strängnäs kommun och ordföranden i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden.

Kommunen säger ju att Claes Perssons och hans frus fastighet på 1,6 hektar är jordbruksmark men enligt Skatteverket krävs det normalt att en fastighet är på två hektar för att kunna klassas som jordbruksmark. Varför har kommunen drivit att detta är brukningsvärd jordbruksmark?

– Frågan handlar om kommunens och Sveriges samlade livsmedelsförsörjning. Dessutom har kommunen så pass många byggrätter färdiga i detaljplaner att det inte längre råder ett underskott i kommunen, säger Anders Härnbro.