Allt började när Cathrine var 19 år gammal och såg en annons om en teaterskola i Eskilstuna och bestämde sig för att flytta för att studera på Entertainer Art School i Eskilstuna.
Det hon inte visste då var att hon under sex års tid skulle leva i en mardröm.
– Jag ville bli skådespelare på den tiden och efter att min mamma hade varit i Stockholm kom hon hem med en annons om en teaterskola i Eskilstuna, säger Cathrine Moestue.
Året är 1984 och Cathrine besöker gallerian i Eskilstuna för att delta i en show som skolan satt upp. Hon är glad och sprallig när en man smyger sig nära henne och viskar:
"Jag kan behöva någon som du i mitt team”, på engelska.
– Finns gallerian kvar där i dag?
Ja.
Cathrine tar sig för bröstet och andas tungt.
Efter en stund fortsätter hon.
– Jag såg bara en figur som sedan ställde sig nära mig och viskade i mitt öra. Direkt kände jag ett obehag i hela min kropp.
"Han hotade med att skära ut mina ögon"
Cathrine Moestue
Mannen hon precis mött är engelskläraren Cornel.
– Min kropp förstod, men inte min hjärna. När jag känner obehag i dag lyssnar jag på det.
Cathrine blir hembjuden till Cornel och hans fru. Gradvis kontrollerar han Cathrine mer och mer.
– Man förstår inte psykisk våld när den kommer så gradvis. Jag förstod inte vad det var jag hade hamnat i och inte mina andra lärare heller.
En dag avslöjar Cornel sin "hemlighet" för Cathrine. Jobbet som lärare är bara en täckmantel, han är egentligen en hemlig gerillaledare som kämpat för att utplåna svälten i världen.
– Varje dag så var tidningen full av tragedi och undernärda barn. Han berättade för mig att han räddade barn i världen och sekunden han sa det fick han mycket tillit hos mig. Det måste vara sant och jag hade aldrig träffat någon som var så karismatisk. Det var som ett Jesus-ögonblick.
Cornel kritiserade Cathrines kropp. Hon var för stor och var tvungen att börja träna.
– Jag blev fiende med min kropp och jag tänkte att det var något fel med mig. Vi sprang mycket vid Vilsta Sporthotell, jag älskar fortfarande Vilsta. Vilket kanske är lite konstigt.
Cathrine, som flyttade från Oslo till Eskilstuna, berättar att hon överlevde genom att stänga av sina känslor. Hon blir tvingad till att byta namn och bryta med sin familj.
Hennes nya namn blir Roxy Lenina Farrolw.
Utöver sin fru hade Cornel ett förhållande med två andra norska studenter, men aldrig med Cathrine. Han blir som en fadersfigur i den isolerade sekten.
Varför fick du inte ha ditt namn?
– Varför fick jag inte ha mina känslor? Jag fick aldrig heller skratta eller le. Systematiskt bröts jag ner. Han kontrollerade mig fullständigt och när jag skrattade fick jag höra att jag inte tog något seriöst. Han sa att jag manipulerade honom när jag log.
Som person är Cathrine sprallig, bubblig och skrattar mycket. Men som "Roxy" var hon aldrig det.
– Det är jättejobbigt att prata om det här. Det måste jag säga.
I dag är Cathrine 59 år och arbetar som psykolog. Hon har även gett ut boken "Sekten – de kallade mig Roxy".
Hur mådde du under den här tiden?
– Det är svårt att säga och jag har försökt att sätta ord på det i boken. Jag mådde inte bra, jag var stum. Alla undantryckta känslor sprang jag bort och jag överlevde på de endorfinerna.
– Jag var hela tiden rädd för att något skulle hända och när det inte hände något dåligt så blev jag lugn i kroppen. Då fanns en illusion om att jag mådde bra. Men det var bara att jag där och då inte var rädd för mitt liv.
Cathrine berättat att Cornel senare blev fysiskt våldsam.
– Det började med sparkar under på bordet på mina smalben. När han senare slogs var det som att hans ansikte försvann.
Vid ett tillfälle hänger Cornel ut Cathrine genom ett fönster och hotar med att släppa henne.
– Nu dör jag, tänkte jag.
Men det värsta har inte hänt än.
1987 studerar "Roxy" på Stockholms universitet. En dag övertalar Cornel henne om att en ung kvinna på universitet är en hemlig agent som är efter honom.
– Hon var så trevlig och jag tänkte att hon inte alls var någon agent. Men Cornel tvingade mig att plinga på hennes dörr.
När kvinnan öppnar dörren kliver Cornel in och stänger dörren efter sig. "Roxy" väntar i bilen utanför.
– Han våldtog henne i den där lägenheten.
Efter våldtäkten ber Cornel om att få skjuts till "Roxys" lägenhet, då tillsammans med den unga kvinnan. Väl framme i "Roxys" lägenhet våldtar han kvinnan igen och lämnar landet.
"Det var smärtsamt att läsa, det var verkligen smärtsamt att ta in den här historien", skriver Cathrine i boken när hon får läsa förundersökningsprotokollet.
"Roxys" lägenhet spärras av och hon häktas, senare även Cornel.
Han döms i tingsrätten till tvångsvård för våldtäkt, kidnappning och olaga frihetsberövande. "Roxy" döms för bland annat medhjälp till olaga frihetsberövande och får straffet öppen psykiatrisk behandling.
När Cornel släpps är hon åter i hans våld.
Det som blir räddningen för Cathrine är när hon träffar en grönsakshandlare – som hon blir kär i.
När hon en morgon lämnar lägenheten för ett ärende och inte kommer hem vid rätt tid svartnar det för Cornel.
– Han kastade mig ner på golvet och satte sig i gränsle över mig. I sin hand hade han en kniv och sa att han skulle skära ut min ögon medan jag såg på. Han sa att han skulle döda mig och jag trodde på honom. "Nu är det jag som har huvudrollen i den här skräckfilmen", var allt jag tänkte.
Efter ett tag lugnar han ner sig och reser sig upp.
– Då insåg jag att jag behövde fly, jag ville leva. Men när han hotade mig till livet så dödade han "Roxy".
Cathrine insåg att allt som hade hänt tidigare inte kunde stämma. Hon insåg att hon levde i ett stort trauma.
Mitt i natten rymmer hon.
1992 tog hon tillbaka sitt födelsenamn.
Cathrine kom ut, men under hela 90-talet fortsatte Cornel att rekrytera fler norska tjejer till sin sekt, bland annat under sken av att vara modellagent. Det ledde till nya skandalrapporter i norska medier.
Med boken har Cathrine behövt återuppleva sin historia.
– Det har varit väldigt jobbigt. Men det har gett mig en stor mening med livet att berätta och uppmärksamma min historia. Det händer än i dag och det är många som lever med mycket skam och som inte förstår vad de har hamnat i. Många som läst boken säger att de kunnat släppa tio kilo av sin skam.
– I mitt yrke i dag känns det meningsfullt att få hjälpa andra.
Cathrine Moestue är i dag en av Norges främsta experter på trauma.
Sektledaren dog för ungefär tio år sedan.