Ett genombrott som hämtat ur en sagobok

Efter förra säsongen tackade Guifs startsjua på herrsidan för sig.

Många undrade då vad som skulle hända med klubben från handbollsstaden Eskilstuna.

Även om frågetecknen kring hur det ska gå fortfarande är många har åtminstone ett gigantiskt utropstecken dykt upp.

Efter att ha följt Guif i många år vet jag att unga killar plötsligt börjar blomma av full kraft.

Så var det med Zacke, Tholin, Haukur Andrésson och Robin Andersson Dickfors. För att nämna några som plötsligt med full kraft visade stjärnstatus.

De senaste åren har ännu en ung kille till och från visat att Guif kan skola skickliga spelare. 

Att Eric Johansson är en talang utöver det vanliga. Det har nog ingen betvivlat.

Men att han skulle få ett sånt genombrott nu och i raketfart gå från bänknötare i våras till hela ligans vassaste målskytt på några månader? Nä, det undrar jag om ens den gode Johansson själv kunde ana. Men nu är det så och ska Guif fortsätta vara ett handbollsligalag nästa höst hänger förstås mycket på kanonskytten som för varje match tas allt tuffare av motståndarna som nu lärt sig vem han är.

Har skrivit det tidigare den här säsongen och gör det igen: Gå och njut av 19-åringens spel. Snart är han garanterat proffs. Att Eric dessutom snart får chansen i A-landslaget handlar bara om när. Inte om.

Årets skönaste: När Sverige genom seger mot Rumänien blev klart för EM i fotboll. Kan bli en kul sommar 2020.

Årets raket: Gleb Chugunov i Smederna. Oh my gosh ... som äldsta barnbarnet alltid säger om något som är utöver det vanliga.