"Jag har aldrig haft dödsångest. Jag har bara känt att skiten ska bort", säger Nina Lindström.
– Även om det ser ut som att en femåring gått lös med en häftapparat på min mage mår jag ändå bra, men energin är inte vad den borde, säger Nina Lindström när hon blickar ut genom fönstret.
Tjocktarmsoperationen som hon genomgick för ett par veckor sedan gör sig påmind men det är långt ifrån det enda som Nina varit med om inom sjukhusets vita väggar de senaste åren.
Under en period var hon inlagd efter ha insjuknat i covid med andningsproblem som följd. Och bara ett halvår efter att hon valdes in i Svenska Fotbollförbundets styrelse 2021 drabbades hon av bröstcancer.
– Jag har varit väldigt öppen med min sjukdomsbakgrund och att jag haft cancer. Jag har aldrig på något sätt mörkat det och det har funnits med mig och hela tiden. Jag har varit öppen för att jag velat vara tydlig med att jag under vissa dagar varit lite mer nedstämd, för att man inte har tillräckligt med energi i kroppen, säger Nina Lindström och tar ny kraft.
– Samma sak har det varit med tarmproblemen (divertikulit) som var orsaken till operationen. Men samtidigt har jag brunnit för mina uppdrag så mycket och tyckt det är så roligt. Det har varit på gott och ont för jag har ignorerat mina smärtor och bara kört på.
Även om allt cancerogent är bortplockat i hennes kropp fortsätter hon med sin medicinering ett tag plus sina årliga kontroller.
– Jag är ingen person som går och oroar mig i onödan. Jag har i hela mitt liv haft den inställningen och jag tror det har hjälpt mig. När jag väl fick cancerdiagnosen kände jag bara okej, då vet vi det. Vad är nästa steg? För det här har gett sig på fel person. Sedan har man självklart haft dagar då man varit trött men jag har aldrig haft dödsångest. Jag har bara känt att skiten ska bort.
Utöver sin tjänst på it-företaget Atea har hon lagt en hel del tid på sina styrelseuppdrag genom åren.
Men det har haft sitt pris.
– Jag började egentligen fundera på det redan innan sommaren förra året. Jag kanske borde tänka lite mer på mig själv. Det tog faktiskt några månader innan jag kom fram till beslutet. När jag väl hade bestämt mig och hade meddelat alla tre valberedningar att jag inte står till förfogande för omval så infann sig faktiskt ett lugn i kroppen. Då har jag valt rätt.
För några veckor sedan lämnade Lindström ordförandeposten i Södermanlands Fotbollförbund – ett uppdrag där hon blev historisk 2017 som den första kvinnan i styrelsen på ledande position. I samband med avtackningen på årsmötet blev hon vald till hedersordförande och fick även ta emot en glasboll samt matchtröja med nummer 1 och hennes namn på ryggen.
– Det var känslosamt och väldigt ärofyllt. Jag blev så rörd.
På torsdag hoppar Nina Lindström även av uppdraget som ledamot i Skogstorps GoIF efter 25 år i styrelsen. Och på lördag lämnar hon Svenska Fotbollförbundet efter fyra år där Nina var med i den styrelse som för första gången i historien hade en majoritet av kvinnor.
– Egentligen så känner jag mig inte helt färdig med fotbollen. Jag vill så mycket mer och det har varit otroligt jobbigt att fatta besluten. Men jag känner ändå mig tillfreds med dem och nu måste jag ha ett år för att läka mig själv.
Styrelseproffset – som gjort sammanlagt 53 år vid mötesborden – medger samtidigt att hon lever i förnekelse.
– Allt det här med att jag kliver av är så nytt men det känns okej. Det är med stort vemod man lämnar sina fotbollskompisar, sedan kommer man säkert att stöta på varandra men det blir inte med samma intensitet. Då blir det mer på tjenis-nivå.
– När saker och ting är så roliga kör jag på och förtränger lite vad kroppen egentligen säger. Nu ska jag lyssna på den. Om ett år kanske jag känner att jag vill göra mer. Men då får jag söka mig hit igen. Jag kanske kan bli matchobservatör eller vad som helst för att komma tillbaka till fotbollen igen. Eller så känner jag att det räcker nu, att det är andra som får ta vid.
"Det handlar inte bara om att sparka på en boll. Det är en uppfostran också, att fungera som individ i gruppsammanhang och visa hänsyn", säger hon.
Vad har dina engagemang inom fotbollen gett dig under de här åren?
– Framförallt så känner jag att det här har varit mitt sätt att ge tillbaka till fotbollen – utifrån vad den gav mig när jag var ung spelare. Man ser glädjen hos barn och ungdomar när de spelar fotboll och det är det som ger betalningen. Det är det som ger energi. Att gå ner på en idrottsplats och kolla tre-mot-tre spel är den bästa energiboosten.
– Men det handlar inte bara om att sparka på en boll. Det är en uppfostran också, att fungera som individ i gruppsammanhang och visa hänsyn. Det är för dem vi finns till. Det är det som jag tycker är så viktigt, att fånga upp våra barn och ungdomar och att det är här de ska vara och inte hitta på en massa annat bus. När jag nu blivit mormor vet jag att om fyra fem år kommer mitt barnbarn börja spela fotboll. Det är redan bestämt från föräldrarnas håll och det kommer bli Skogstorps GoIF, har min dotter sagt.
Även om Nina Lindström nu på kort tid lämnar tre styrelseuppdrag har hon ett kvar – som vice ordförande i RF SISU Sörmland (tidigare Sörmlandsidrotten) där hon tillbringat 16 år.
– Ja, men det uppdraget är inte lika betungande i antal timmar per månad, säger hon med ett leende.
– Jag sa det nyligen till min man att du får säga till när jag blir för jobbig här hemma. Men förra söndagen anmälde vi oss till en golfkurs så nu ska vi ta grönt kort. Det kanske blir det som tar upp min fritid framöver.