Svenska guldhoppens krav för ny OS-satsning

Svenska landslagen Edin och Hasselborg är på plats i OS-byn inför curlingturneringarna. Herrtävlingen börjar på onsdagen då Sverige möter Kina, damerna spelar första matchen mot Japan på torsdag.

OS-förberedelserna pågår heltid året runt – en elitsatsning med många timmars träning och tävling.

Hur kombinerar man det med föräldraledighet, sjukförsäkring och pension?

"Vi vill ha pension"

En fråga många elitidrottare med OS-ambitioner brottas med.

– Vi är alla runt 30, vi har familjer och bolån. Och vi vill ha pension, säger Anna Hasselborg.

För de svenska curlinglagen är kampen dock över. Sedan drygt två år har de en trygghetslösning som säkrar inkomst – så att de kan fokusera helt på curling.

– Efter OS 2018 gick vi till SOK (Sveriges olympiska kommitté) och sade att om ska vi hålla på med det här måste vi bygga upp en modell som funkar, säger Hasselborg.

"Kunde ta ut graviditetspenning"

Numera får curlingspelarna i dam- och herrlaget en form av anställning av curlingförbundet på årsbasis. De pengar som de drar in på sponsorer, prispengar, stöd från förbundet och stipendium från Sveriges olympiska kommitté (SOK) delas sedan ut som lön till spelarna.

Tryggheten finns i det kollektivavtal som tecknas genom Unionen och Arbetsgivaralliansen.

– Vi blev anställda under förbundet och bedriver vår verksamhet i förbundet, våra vinst- och sponsorpengar går in där och vi kan betala ut lön och behålla stipendiet, säger Anna Hasselborg och fortsätter:

– Det här modellen som vi byggt upp inom curlingförbundet är väldigt jämställd, det gör att jag både kunde ta ut graviditetspenning i slutet av min graviditet och kunde ta ut föräldrapenning i början av min tid som mamma.

"Behöver detta inom toppidrotten"

SOK ser curlingens lösning som ett pilotprojekt, väl värt att eventuellt prova även för andra aktiva i framtiden, förklarar SOK:s verksamhetschef Peter Reinebo.

Han ser gärna en liknande lösning för individuella idrottare, som bara lever på SOK:s stipendium, i framtiden.

– Vi fick godkänt att göra detta som ett pilotprojekt. Sedan ska vi dra växlar av det och presentera ett förslag för arbetsmarknadens parter, för att få ett avtal mellan dem, säger Peter Reinebo till TT och fortsätter:

– Vi behöver detta inom toppidrotten. Inte bara för lagbollspel och som speciallösning inom curlingen.

– Majoriteten av de individuella aktiva vi har i våra program lever ju på existensminimum.