Villkorlig dom för 97-Ärig nazisekreterare

Som tonÄring arbetade hon i koncentrationslÀgret Stutthof. 77 Är senare döms Irmgard Furchner för medhjÀlp till mord pÄ tusentals mÀnniskor, i vad som kan vara den sista domen nÄgonsin för brott under andra vÀrldskriget.

Irmgard Furchner i rÀttssalen i tyska Itzehoe i november 2021.

Irmgard Furchner i rÀttssalen i tyska Itzehoe i november 2021.

Foto: Christian Charisius/AP/TT

Tyskland2022-12-20 08:01

97-Äriga Furchner, den första kvinnan pÄ flera Ärtionden att stÀllas inför rÀtta för brott begÄngna under nazitiden, döms till tvÄ Ärs villkorligt. Enligt Äklagarna kan det vara en av de sista rÀttegÄngarna om Förintelsen, dÄ majoriteten av de skyldiga antingen gÄtt ur tiden eller bedöms vara för gamla att klara av en rÀttegÄng.

– RĂ€ttssaken har en vansinnigt stor historisk betydelse, sade statsĂ„klagare Maxi Wantzen under en av de sista rĂ€ttegĂ„ngsdagarna i november.

Bad om ursÀkt

Enligt Ă„talet hjĂ€lpte och stöttade Irmgard Furchner Stutthofs ansvariga "i det systematiska dödandet av de som satt fĂ€ngslade dĂ€r mellan juni 1943 och april 1945, i sin funktion som stenograf och maskinskriverska pĂ„ lĂ€gerkommendantens kontor". Runt 65 000 mĂ€nniskor dödades i lĂ€gret i nĂ€rheten av Gdansk i dagens Polen, bland dem judiska fĂ„ngar, polska motstĂ„ndsmĂ€n och sovjetiska krigsfĂ„ngar. Som nazikommendanten Paul Werner Hoppes sekreterare hade Furchner ingĂ„ende kĂ€nnedom om allt som skedde i lĂ€gret, enligt Ă„klagaren.

Furchner har upprepade gĂ„nger sagt sig vara oskyldig. För knappt tvĂ„ veckor sedan kom dock en ovĂ€ntad och – för offren och dess anhöriga – lĂ€nge emotsedd ursĂ€kt.

– Jag Ă€r ledsen för allt som skedde, sade hon dĂ„ och tillade att hon beklagar att hon befann sig i Stutthof.

Rymde frÄn Àldreboende

Förhandlingarna inleddes i oktober 2021. Egentligen skulle de ha startat redan i september, men Furchner – som sitter i rullstol – rymde dĂ„ frĂ„n sitt Ă€ldreboende och tog sig till en tunnelbanestation. Först flera timmar senare hittades hon i nĂ€rbelĂ€gna Hamburg.

Under rÀttegÄngen har flera Stutthoföverlevare delat med sig av hÄrresande skildringar av det omÀnskliga lidande de fick utstÄ i lÀgret.

Omkring sex miljoner judar dödades under Nazitysklands folkmord 1933–1945. Även bland annat romer, homosexuella och andra för HitlervĂ€ldet misshagliga personer föll offer för den systematiska utrotningskampanjen, vilket gör Förintelsens sammanlagda antal offer betydligt högre.

Fakta: Förintelsen

Under Förintelsen, Nazitysklands massmord 1939–1945, dödades omkring sex miljoner judar, enligt FN. UngefĂ€r hĂ€lften av dem gasades ihjĂ€l, resten sköts, svalt eller frös ihjĂ€l.

OcksĂ„ fyra till fem miljoner icke-judar – politiska motstĂ„ndare, polacker, ryssar, romer, Jehovas vittnen, homosexuella och mentalsjuka – mördades av nazisterna.

Största delen av offren krĂ€vdes under Ă„ren 1941–1945, sedan Tysklands pakt med Sovjetunionen spruckit och de tvĂ„ lĂ€nderna hamnat i krig, med perioden februari 1942 till april 1943 som kulmen.

I Auschwitz, det tyska namnet pÄ staden Oswiecim i södra Polen, byggdes det största och mest omtalade nazistiska koncentrations- och utrotningslÀgret under andra vÀrldskriget. I januari 1945 fanns det omkring 730 koncentrationslÀger och satellitlÀger i olika former.

KĂ€lla: Nationalencyklopedin

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!