FN: Risk för matkris efter explosionen

Explosionen i Beiruts hamn har skapat stora problem för Libanons mattillförsel. En tuff tid vÀntar en redan hÄrt anstrÀngd nation, varnar FN.

Silon som förstördes vid explosionen i Beirut uppges ha innehÄllit cirka 15|000 ton sÀdeslag. Katastrofen i hamnen har försvÄrat matimporten i det redan krisande landet.

Silon som förstördes vid explosionen i Beirut uppges ha innehÄllit cirka 15|000 ton sÀdeslag. Katastrofen i hamnen har försvÄrat matimporten i det redan krisande landet.

Foto: Hussein Malla

Personligt2020-08-11 08:40

– Den hĂ€r katastrofen, den hĂ€r explosionen, kommer utöver en redan vĂ€ldigt tuff ekonomisk situation i landet, den kommer mitt under coronapandemin som stĂ€ngt ner delar av landet. Folk har redan slitit vĂ€ldigt hĂ„rt för att fĂ„ mat pĂ„ bordet, sĂ€ger Anne Poulsen, Nordenchef pĂ„ FN:s livsmedelsprogram WFP, till TT.

VĂ€rldsbanken uppskattar att fler Ă€n en miljon av landets drygt sex miljoner invĂ„nare lever i fattigdom, och redan innan explosionen i Beirut planerade WFP att förse 50 000 familjer med matstöd.

Efter tisdagens katastrof har WFP fĂ„tt i uppdrag av libanesiska regeringen att akut förse ytterligare 5 000 familjer i Beirut med matpaket som rĂ€cker en mĂ„nad.

– Jag vet faktiskt inte i nulĂ€get om paketen redan Ă€r pĂ„ plats i landet eller om det Ă€r sĂ„dant som vi behöver transportera in, men om de inte Ă€r pĂ„ plats sĂ„ hittar vi en vĂ€g in, sĂ€ger Anne Poulsen.

Viktig silo förstörd

Mattransport in i landet Àr inget ovanligt i Libanon, uppskattningsvis 85 procent av maten som libaneserna konsumerar Àr importerad. Att explosionen intrÀffade just i Beiruts hamn försvÄrar dÀremot delar av den mattransporten.

Bland annat kan det innebĂ€ra kris vad gĂ€ller tillgĂ„ngen till vete och i förlĂ€ngningen det bröd som hĂ„ller vĂ€ldigt mĂ„nga fattiga mĂ€tta om dagen. Detta eftersom explosionen förstörde 15 000 ton sĂ€deslag dĂ„ en silo med 120 000 tons kapacitet förstördes.

– Vi hade det redan tufft med den mĂ€ngden vete och mjöl som fanns tillgĂ€ngligt. Kvarnarna fick inte tillrĂ€ckligt och det fanns inget brĂ€nsle att driva dem med, sĂ€ger Ghassan Bou Habib, chef för en libanesisk bagerikoncern.

"MÄnader att bygga upp"

Landets finansminister, Raoul Nehme, har tidigare sagt att landet behöver cirka tre mĂ„naders förbrukning i lager för att klara matförsörjningen, uppskattningsvis upp till 40 000 ton sĂ€deslag konsumeras varje mĂ„nad.

Det finns andra större silor i landet, den i Beirut var dock unik i sitt slag bÄde vad gÀller storlek men Àven lÀttillgÀngligheten i hamnen för att kunna lasta in stora mÀngder av bland annat vete. Nu behöver stora mÀngder transporteras via lastbil till och frÄn andra lager i landet.

– Vi kommer att klara av de mest akuta behoven nĂ€r det gĂ€ller vĂ„rt stöd, det Ă€r jag övertygad om, men det kommer sĂ„klart att ta veckor, mĂ„nader, att bygga upp hela hamnstrukturen, att bygga upp lagerkapaciteten pĂ„ nytt, sĂ€ger Anne Poulsen.

Fakta: Libanons politiska kris

I oktober i fjol kastades det redan ekonomiskt krisande och svĂ„rt skuldsatta Libanon in i politiskt kaos – med mĂ„nader av regeringskritiska massprotester mot ökade levnadskostnader och regeringens oförmĂ„ga att hantera den ekonomiska krisen. Sedan dess har det libanesiska pundet tappat 80 procent av sitt vĂ€rde pĂ„ den svarta, inofficiella marknaden.

Den 29 oktober meddelade dÄvarande premiÀrminister Saad al-Hariri sin avgÄng. Men det tog lÄng tid att bilda ny regering, bland annat eftersom de olika politiska grupperingarna inte kunde enas om ministerposterna. I januari 2020 tillkÀnnagav Libanon sin nya regering.

Tiotusentals libaneser har i krisen, som Ă€r den vĂ€rsta sedan det femtonĂ„riga inbördeskriget (1975–1990), förlorat sina jobb eller tvingats gĂ„ ner i lön och de ekonomiska svĂ„righeterna blir allt mer svĂ„röverstigliga. DĂ€rtill har pandemin inte gjort situationen bĂ€ttre.

Den politiska splittringen i Libanon har alltid varit stor och regeringsmakten, en sekulÀr republik, bygger pÄ en balans mellan landets största religiösa grupper: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!