Xi: Religionerna ska anpassas mer till Kina

Religioner i Kina mÄste utvecklas för att passa in i det kinesiska samhÀllet, enligt president Xi Jinping som vill att religiösa samfund i större utstrÀckning ska följa partiets regler.
–För en religiös person Ă€r det provocerande, man har ju sin tro och sin gud att sĂ€tta frĂ€mst, sĂ€ger KinakĂ€nnaren Fredrik FĂ€llman.

Under Xi Jinpings tid vid makten har kontrollen av mÄnga religiösa samfund blivit striktare i Kina. Arkivbild frÄn 2018.

Under Xi Jinpings tid vid makten har kontrollen av mÄnga religiösa samfund blivit striktare i Kina. Arkivbild frÄn 2018.

Foto: Ng Han Guan/AP/TT

Kina2021-12-19 05:30

Det ska sitta nationsflaggor i religiösa byggnader, som Àven gÀrna ska ha en bild av president Xi Jinping uppsatt. I lokalerna ska det Àven finnas skyltar om att man följer Kinas kommunistiska partis ledning i allt. SÄ ser nÄgra av reglerna ut för religiösa samfund i Kina, Àven om de inte hittills efterlevts pÄ alla hÄll.

DÀrför Àr det nödvÀndigt att förbÀttra religiösa organisationers efterlevnad av gÀllande lagar, sade president Xi Jinping vid en nationell konferens om religionsarbete nyligen. Han betonade samtidigt behovet av att anpassa religionerna till det kinesiska socialistiska samhÀllet, ett mÄl som som formulerades pÄ 1990-talet dÄ Jiang Zemin var partichef och president.

Arbetet har sedan dess fortsatt och i dag Àr tanken att religionerna ska anpassas till Xi Jinpings idé om en "ny era".

Strikt kontroll

Kontrollen av religiösa organisationer har sedan lÀnge varit strikt i landet, Àven om religionsfrihet rÄder enligt författningen. Personer har gripits och bötesstraff döms ut för olagliga religiösa möten. Xi Jinpings senaste uttalande innehöll inte nya regler och lagar, men sprÄket var mer kraftfullt Àn tidigare. Till exempel sade han att det krÀvs, och inte bara förvÀntas, att lagar och regler ska följas.

– Det gĂ€ller allmĂ€nt i samhĂ€llet, man pratar mycket om att man ska följa lagen och arbeta enligt lagen. Partiet bestĂ€mmer förstĂ„s lagen och hur den ska uttolkas. Alla regler och förordningar ska följas till punkt och pricka, det finns ingen grĂ„zon lĂ€ngre, sĂ€ger Fredrik FĂ€llman.

Hur lagarna har efterlevts inom religiösa organisationer har nÀmligen hittills varierat över landet. De lokala makthavarnas inflytande och pÄverkan Àr stor, vilket har gjort det möjligt att pÄ vissa hÄll se genom fingrarna med friare religionsutövning. Men allt som hittills har legat i en sorts grÄzon kan nu skÀrpas i nÀsta steg, dÄ en religionsmyndighet ska implementera det som sagts vid konferensen.

Bedrövade troende

Reglerna ses av vissa som ett angrepp mot troende mÀnniskor. MÄnga kristna som Fredrik FÀllman har kontakt med Àr bedrövade över situationen. Förutom reglerna som ska följas har mÄnga efter coronavirusets framfart inte fÄtt öppna sina kyrkor och verksamheter pÄ samma sÀtt som mÄnga andra verksamheter i samhÀllet.

– Man har passat pĂ„ att klĂ€mma Ă„t religiösa grupper lite mer hĂ€r efter pandemin, sĂ€ger han.

Kina har fÄtt hÄrd kritik frÄn omvÀrlden för brutala förföljelser av den muslimska folkgruppen uigurer och andra minoriteter i regionen Xinjiang. DÀr har mÄnga moskéer stÀngts och imamerna Àr vÀldigt pÄpassade, sÀger Fredrik FÀllman.

– Det Ă€r lĂ€ttare att vara buddhist eller daoist. BĂ„da Ă€r vĂ€ldigt gamla religioner i landet och har en stark stĂ€llning. Men Ă€ven dĂ€r finns exempel pĂ„ att man angriper lokala utövare pĂ„ olika sĂ€tt om man inte följer regler och förordningar.

Fem religioner

Uppgifterna om antalet troende i Kina varierar, men rĂ€knas officiellt till över 200 miljoner. I landet finns fem sĂ„ kallade patriotiska religiösa organisationer som Ă€r godkĂ€nda av staten: katolicismen, protestantismen, buddhismen, taoismen och islam. Judendomen existerar exempelvis inte officiellt i Kina, Ă€ven om den funnits dĂ€r lĂ€nge i skymundan. Även nyreligiösa rörelser poppar upp dĂ„ och dĂ„.

Det som kan upplevas som ett hot för landets styre Ă€r oftast sjĂ€lva organisationen kring religionen – att det pĂ„gĂ„r saker i organiserade grupper som partiet inte har kontroll över, sĂ€ger Fredrik FĂ€llman. Dessutom handlar det om att de troende har en religiös övertygelse och inte Ă€r lojala med partiet primĂ€rt.

– Det pĂ„gĂ„r kampanjer för att man ska tolka religiösa skrifter pĂ„ ett sĂ€tt som kan passa in i den hĂ€r socialistiska eran med kinesiska förtecken under Xi Jinpings ledning, och att religionen ska spela en aktiv och nyttig roll för samhĂ€llet.

Det innebÀr att religionen ska stödja den socialistiska samhÀllsutvecklingen, vara mindre religiös och mer social, och mer stödja den ekonomiska utvecklingen.

– Att tona ned sin religiositet helt enkelt. Det Ă€r effekten av det hela, sĂ€ger Fredrik FĂ€llman.

Fakta: Religion i Kina

Religionsfrihet rÄder formellt i Kina sedan 1982, men den Àr i praktiken starkt begrÀnsad. Medlemmar i Kinas kommunistiska parti mÄste dock vara ateister.

Det finns fem sÄ kallade patriotiska religiösa organisationer som Àr godkÀnda av den kinesiska staten: katolicismen, protestantismen, buddhismen, taoismen och islam. Katolicismen och protestantismen rÀknas i Kina som tvÄ religioner, Àven om de i vÀst bÄda rÀknas som kristendom. Samfund mÄste registrera sig vid den intresseorganisation som gÀller för respektive religion. De intresseorganisationerna sorterar i sin tur under en sÀrskild statlig myndighet för religiös kontroll.

Kontrollen över religiösa organisationer har skÀrpts rejÀlt det senaste Ärtiondet och rapporterna om samfund som hindrats i sin religionsutövning och troende som har fÀngslats eller trakasserats har blivit fler.

Eftersom mÄnga troende praktiserar sin religion i det fördolda Àr det svÄrt att bedöma hur mÄnga kineser som Àr religiösa. Enligt officiella siffror finns det över 200 miljoner troende i landet.

KĂ€lla: Landguiden/UI, Nationalencyclopedin.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!