Det ska sitta nationsflaggor i religiösa byggnader, som Àven gÀrna ska ha en bild av president Xi Jinping uppsatt. I lokalerna ska det Àven finnas skyltar om att man följer Kinas kommunistiska partis ledning i allt. SÄ ser nÄgra av reglerna ut för religiösa samfund i Kina, Àven om de inte hittills efterlevts pÄ alla hÄll.
DÀrför Àr det nödvÀndigt att förbÀttra religiösa organisationers efterlevnad av gÀllande lagar, sade president Xi Jinping vid en nationell konferens om religionsarbete nyligen. Han betonade samtidigt behovet av att anpassa religionerna till det kinesiska socialistiska samhÀllet, ett mÄl som som formulerades pÄ 1990-talet dÄ Jiang Zemin var partichef och president.
Arbetet har sedan dess fortsatt och i dag Àr tanken att religionerna ska anpassas till Xi Jinpings idé om en "ny era".
Strikt kontroll
Kontrollen av religiösa organisationer har sedan lÀnge varit strikt i landet, Àven om religionsfrihet rÄder enligt författningen. Personer har gripits och bötesstraff döms ut för olagliga religiösa möten. Xi Jinpings senaste uttalande innehöll inte nya regler och lagar, men sprÄket var mer kraftfullt Àn tidigare. Till exempel sade han att det krÀvs, och inte bara förvÀntas, att lagar och regler ska följas.
ââDet gĂ€ller allmĂ€nt i samhĂ€llet, man pratar mycket om att man ska följa lagen och arbeta enligt lagen. Partiet bestĂ€mmer förstĂ„s lagen och hur den ska uttolkas. Alla regler och förordningar ska följas till punkt och pricka, det finns ingen grĂ„zon lĂ€ngre, sĂ€ger Fredrik FĂ€llman.
Hur lagarna har efterlevts inom religiösa organisationer har nÀmligen hittills varierat över landet. De lokala makthavarnas inflytande och pÄverkan Àr stor, vilket har gjort det möjligt att pÄ vissa hÄll se genom fingrarna med friare religionsutövning. Men allt som hittills har legat i en sorts grÄzon kan nu skÀrpas i nÀsta steg, dÄ en religionsmyndighet ska implementera det som sagts vid konferensen.
Bedrövade troende
Reglerna ses av vissa som ett angrepp mot troende mÀnniskor. MÄnga kristna som Fredrik FÀllman har kontakt med Àr bedrövade över situationen. Förutom reglerna som ska följas har mÄnga efter coronavirusets framfart inte fÄtt öppna sina kyrkor och verksamheter pÄ samma sÀtt som mÄnga andra verksamheter i samhÀllet.
ââMan har passat pĂ„ att klĂ€mma Ă„t religiösa grupper lite mer hĂ€r efter pandemin, sĂ€ger han.
Kina har fÄtt hÄrd kritik frÄn omvÀrlden för brutala förföljelser av den muslimska folkgruppen uigurer och andra minoriteter i regionen Xinjiang. DÀr har mÄnga moskéer stÀngts och imamerna Àr vÀldigt pÄpassade, sÀger Fredrik FÀllman.
ââDet Ă€r lĂ€ttare att vara buddhist eller daoist. BĂ„da Ă€r vĂ€ldigt gamla religioner i landet och har en stark stĂ€llning. Men Ă€ven dĂ€r finns exempel pĂ„ att man angriper lokala utövare pĂ„ olika sĂ€tt om man inte följer regler och förordningar.
Fem religioner
Uppgifterna om antalet troende i Kina varierar, men rĂ€knas officiellt till över 200 miljoner. I landet finns fem sĂ„ kallade patriotiska religiösa organisationer som Ă€r godkĂ€nda av staten: katolicismen, protestantismen, buddhismen, taoismen och islam. Judendomen existerar exempelvis inte officiellt i Kina, Ă€ven om den funnits dĂ€r lĂ€nge i skymundan. Ăven nyreligiösa rörelser poppar upp dĂ„ och dĂ„.
Det som kan upplevas som ett hot för landets styre Ă€r oftast sjĂ€lva organisationen kring religionen â att det pĂ„gĂ„r saker i organiserade grupper som partiet inte har kontroll över, sĂ€ger Fredrik FĂ€llman. Dessutom handlar det om att de troende har en religiös övertygelse och inte Ă€r lojala med partiet primĂ€rt.
ââDet pĂ„gĂ„r kampanjer för att man ska tolka religiösa skrifter pĂ„ ett sĂ€tt som kan passa in i den hĂ€r socialistiska eran med kinesiska förtecken under Xi Jinpings ledning, och att religionen ska spela en aktiv och nyttig roll för samhĂ€llet.
Det innebÀr att religionen ska stödja den socialistiska samhÀllsutvecklingen, vara mindre religiös och mer social, och mer stödja den ekonomiska utvecklingen.
ââAtt tona ned sin religiositet helt enkelt. Det Ă€r effekten av det hela, sĂ€ger Fredrik FĂ€llman.