Så ska EU få Polen att rätta in sig i ledet

Enligt författningsdomstolens ordförande Julia Przylebska är flera delar av EU:s fördrag "oförenliga" med den polska grundlagen. Det handlar bland annat om att Polen vill kringgå den så kallade rättsstatsprincipen som innebär självständiga domstolar i förhållande till den politiska makten – ett av EU:s grundläggande värden.

– Man kan till exempel inte avsätta eller tvångsförflytta oberoende domare och ersätta dem med politiskt tillsatta. Nu har författningsdomstolen sagt att de inte anser att EU-rätten inverkar på deras domstolsväsen över huvud taget och att Polens konstitution står över frågor som domarutnämningar, disciplinnämnd och avsättningar, säger Jörgen Hettne, docent i EU-rätt på Institutionen för handelsrätt vid Lunds universitet.

Allvarligt problem

Vilka konsekvenser Polens agerade får för unionens framtid återstår att se. Att EU-domstolen förlorar sin legitimitet i ett land eftersom den inte erkänns fullt ut är ett allvarligt problem, anser Jörgen Hettne.

– Det är inte bara ett slag mot rättsstatsresonemanget, hela EU-samarbetet bygger på att man respekterar att EU-rätten har företräde inom sitt tillämpningsområdet. Poängen med samarbetet är att vi spelar efter samma regler och ett land kan inte avvika från dem, säger han.

– Dock, lägger han till, domen har inte trätt i kraft ännu. Den börjar inte gälla förrän regeringen i Polen bestämmer det. Den är beställd av premiärministern och sedan är det regeringen som kan sätta den i kraft. Så den är fortfarande ett spelkort.

Vilar på hanen

Vilka verktyg har då Bryssel för att tvinga Polen att rätta sig i ledet? Till TT säger EU-minister Hans Dahlgren (S) att det ena att fortsätta en juridisk process via domstolar. Det andra är den så kallade villkorsmekanismen som gör det möjligt för unionen att inte betala ut EU-bidrag fullt ut till de länder som inte respekterar rättsstatens principer.

– Polen har fått ett enormt stödpaket efter corona och är den största nettomottagaren av stöd totalt sett. Där vilar EU på hanen och har inte gått med på Polens inlämnade plan för hur de ska använda de här pengarna. Man menar att det inte finns någon säkerhet för att de här medlem hanteras rätt med tanke på att man inte har fungerande domstolssystem, säger Jörgen Hettne.

Enligt artikel 7 i unionsfördraget kan EU även stänga av en medlemsstat från att rösta i rådet "för att man inte lever upp till EU:s värden".

– Problemet är att Polen har en allierad i Ungern och bestämmelsen grundas på att alla andra medlemsstater ska vara överens om att en stat ska straffas på det här sättet. Är det en som inte är med på det så räcker det för att bestämmelsen inte ska kunna användas, säger Jörgen Hettne.

Bråk och dialog

Jörgen Hettne tror på fortsatt dialog – och fortsatt bråk – med Warszawa. Att andra länder skulle hämta inspiration från Polen eller ett självvalt polsk utträde ser han inga tecken på.

– Det som skulle svida mest är det ekonomiska. Däremot kan man inte förneka att Brexit-debatten också handlade om missnöje med att internationella domstolar – både Europadomstolen och EU-domstolen – hade jurisdiktion över Storbritannien och att den juridiska makten tar över den politiska. Det var en orsak till att sätta igång utträdet, säger han.