ââJag kunde inte kĂ€mpa emot. Jag var inte uppfostrad till att sĂ€ga emot myndigheterna. Jag kan önska att jag hade gjort det, men det kunde jag inte som 14-Ă„ring, berĂ€ttar grönlĂ€ndska Naja i ett uppmĂ€rksammat reportage av Danmarks Radio.
Hon berÀttar om nÀr hon lÄg pÄ en brits hos en dansk lÀkare i orten Maniitsoq 1976. Det var för bara ett par Är sedan som hon för första gÄngen tog till orda om saken i en grönlÀndsk tidning, dÀr hon undrade om hon var ensam om denna upplevelse. Det var hon inte.
Minst 4 500 grönlÀndska kvinnor och flickor gavs spiraler mellan 1960 och 1991, i vad som beskrivs som en dansk "spiralkampanj" för att fÄ ned födelsetalen pÄ ön. MÄnga gav inte sitt samtycke till ingreppet och i mÄnga fall blev deras förÀldrar inte heller informerade om det.
I flera fall sÀger sig kvinnorna ha upptÀckt spiralerna de haft inom sig först efter flera Ärtionden.
Hastig integration
Grönland var i omkring 230 Ärs tid en dansk koloni, men under efterkrigstiden började kraven pÄ avkolonisering vÀrlden över att vÀxa. I fallet med Grönland och Danmark tog det en lite annorlunda vÀg Àn i mÄnga andra fall.
ââGrönlĂ€ndarna hade velat ha förĂ€ndring och förnyelse före kriget, men det var den danska kolonialmakten som pĂ„ sĂ€tt och vis höll dem tillbaka, med ett slags förmyndarpolitik, sĂ€ger Ebbe Volquardsen, som Ă€r lektor i kulturhistoria vid Grönlands universitet, Ilisimatusarfik.
1953 blev kolonin ett regelrÀtt danskt lÀn, som skulle verka pÄ samma villkor som de andra danska lÀnen och bli en lika modern del i det framvÀxande danska folkhemmet. Men grönlÀndarna hade helt andra livsvillkor.
ââDet som inte hade Ă„stadkommits dĂ€r tidigare behövde nu Ă„stadkommas under en kort tidsperiod. Danska tjĂ€nstemĂ€n och arbetare blev mellan 15 och 20 procent av lĂ€nets befolkning. I praktiken innebar det att mĂ„nga grönlĂ€ndare för första gĂ„ngen konfronterades med danskar till vardags. Och dĂ„ insĂ„g de att det gjordes skillnad pĂ„ de tvĂ„ folkgrupperna, sĂ€ger Volquardsen.
Stora bostadsprogram tog vid i ett mindre antal orter dit grönlÀndare skulle flyttas för att bo mer samlat, med bÀttre förutsÀttningar för fiske i industriell skala. Ordentliga skol- och vÄrdsystem upprÀttades.
ââDet lĂ„ter sĂ„klart vĂ€ldigt bra och det hade sĂ„klart ocksĂ„ en bra effekt. Men det ledde ocksĂ„ till ett problematiskt synsĂ€tt pĂ„ relationen mellan Danmark och Grönland, dĂ€r diskursen i Danmark gick ut pĂ„ att allt Danmark gör Ă€r för grönlĂ€ndarnas vĂ€l, och till heders för Danmark.
Vid sidan av förÀndringarna började ocksÄ antalet födslar att stiga rejÀlt.
Födslar föll skarpt
Dels föddes under en period var fjÀrde barn utanför Àktenskapet, vilket de danska myndigheterna dÄ framhöll som ett problem, frÀmst för unga grönlÀndskor. Dels började moderniseringen bli dyrare Àn vÀntat för den danska staten.
1966 startade den sÄ kallade spiralkampanjen. Tre Är senare sades det att 35 procent av alla fertila grönlÀndska kvinnor hade fÄtt en spiral insatt. Antalet födslar per Är pÄ Grönland mer Àn halverades pÄ ungefÀr sju Är.
Barn som föddes utanför ett Ă€ktenskap pĂ„ Grönland före 1964 har inte förrĂ€n nyligen haft rĂ€tt att fĂ„ veta vem deras pappa var. I praktiken innebar det att mĂ„nga hade danska pappor som de inte hade rĂ€tt att ta kontakt med och inte heller kunde Ă€rva. Flera av dessa barn â i Danmark kĂ€nda som "de juridiskt faderlösa" â driver nu rĂ€ttsfall mot den danska staten.
Det gjorde ocksÄ 22 andra barn som var del av ett socialt experiment som inleddes tvÄ Är innan Grönland blev en riktig del av Danmark. De togs frÄn sina grönlÀndska familjer och skickades till det danska fastlandet. Tanken var att barnen skulle bilda en dansksprÄkig "elit" pÄ Grönland i framtiden, men inget av dem kom att Äterförenas med sina familjer.
NÀr sex av dem som Ànnu var i livet krÀvde ersÀttning av staten hÀrom Äret vÀckte det stor uppmÀrksamhet i Danmark.
ââDet har ofta setts som undantaget, som ett enskilt misstag, sĂ€rskilt i det danska berĂ€ttandet, sĂ€ger Ebbe Volquardsen.
Han poÀngterar att det under en 30-Ärsperiod var flera tusen grönlÀndska barn som fördes till Danmark i perioder av olika skÀl.
JÀmför med danskar
En av de tvÄ grönlÀndska ledamöterna i folketinget i Köpenhamn, Aki-Matilda HÞegh-Dam, beskriver begrÀnsningen av det grönlÀndska barnafödandet som ett folkmord.
ââSkulle man kunna förestĂ€lla sig att regeringen i Danmark skulle sĂ€ga: "Vi ska göra besparingar. Det Ă€r för mĂ„nga danskar, sĂ„ hĂ€lften av alla danska kvinnor ska ha tvĂ„ngsspiral"? Nej, det kommer du aldrig nĂ„gonsin höra nĂ„gon föreslĂ„, sĂ€ger hon till den grönlĂ€ndska tidningen Sermitsiaq.
Danska folkrÀttsexperter som grönlÀndska KNR har talat med bedömer dock att det inte faller inom den ramen, eftersom definitionen ocksÄ bygger pÄ förövarens avsikt.
ââMen att dessa ord ens förekommer visar hur allvarlig saken faktiskt Ă€r, sĂ€ger Ebbe Volquardsen.
Danmark och Grönland har tidigare haft formella avsikter att göra upp kring sin gemensamma historia i olika försoningsprocesser. Spiralkampanjen har lett till en ny sÄdan, dÀr de ska gÄ igenom allt som hÀnt parterna emellan sedan andra vÀrldskriget.
Statsminister Mette Frederiksen har nyligen bett om ursÀkt Ä Danmarks vÀgnar till de grönlÀndare som tvÄngsförflyttades som barn. Hon tycks förstÄ att det ligger i Danmarks intresse att lyssna och göra upp med sin sjÀlvbild, sÀger kulturhistorikern Volquardsen:
ââJag tror att hon har insett att det Ă€r nödvĂ€ndigt att försonas pĂ„ ett eller annat sĂ€tt om Danmark vill ha en god relation till Grönland i framtiden, oavsett om det sker inom det danska kungariket eller bilateralt mellan tvĂ„ stater.