Hätskt bråk om zipline i Rio de Janeiro

Ett infekterat ordbråk om den ikoniska bergstoppens framtid har brutit ut. Den pågående konstruktionen av en 755 meter lång ziplinebana har mötts av hårt motstånd från en grupp boende i staden som gått samman i en proteströrelse.

– Det är inte rätt. Det kommer att vanställa ett av Unescos världsarv, säger psykologen och klimataktivisten Gricel Osorio Hor-Meyll under en demonstration i Rio de Janeiro.

Möjligheten att kunna glida nedför berget fastspänd i en vajer tros kunna locka stora mängder spänningssökande turister till den redan välbesökta turistattraktionen vid Guanabarabuktens inlopp.

– Det är dåligt för staden och dåligt för miljön, säger Hor-Meyll.

Nattliga fester

Företaget som står bakom projektet, Parque Bondinho, inledde arbetet i fjol och planerar att slutföra det i mitten av 2023. Fyra ziplinebanor ska binda samman Sockertoppen med den närliggande toppen Urca för vad som marknadsförs som en "unik och miljömässigt hållbar upplevelse".

Kritikerna menar dock att projektet riskerar att skada den lokala miljön och djurlivet, som enligt dem redan påverkas negativt av helikopterflygningar för turister och nattliga fester på berget.

Företaget använder Sockertoppen "som om det vore privat egendom", säger den 57-årige demonstranten Hans Rauschmayer.

– Men egentligen är det en skatt som tillhör Rio, Brasilien, hela världen.

"Skulle döda bergstoppen"

En namnlista mot projektet har samlat över 11 000 underskrifter. Aktivisterna efterlyser en bredare offentlig diskussion om planerna, som de varnar bara är "toppen av ett gigantiskt isberg". Ett ännu större konstruktionsprojekt som just nu granskas av myndigheterna innefattar butiker, en konsertarena och en nattklubb på berget.

– Det är en hemsk, fruktansvärd sak. Det skulle döda bergstoppen, säger demonstranten Regina Costa de Paula.

Den tropiskt gröna Sockertoppen bjuder på vidsträckt panoramautsikt över Rio de Janeiro, stadens berömda stränder och Kristusstatyn på berget Corcovado. Parken där både Sockertoppen och Urca ingår lockar årligen runt 1,6 miljoner besökare, varav många tar sig till toppen med hjälp av en linbana som invigdes 1912.