Europeiska rÄdets ordförande Charles Michel meddelar att lördagens möte Àr över och att förhandlingar Äterupptas vid lunch pÄ söndagen, rapporterar TT:s utsÀnde.
Sverige, Danmark och Ăsterrike har vid lördagens förhandlingar erbjudits aningen högre rabatt pĂ„ sin medlemsavgift. Dessutom har mer av coronastödet förvandlats till lĂ„n, snarare Ă€n bidrag.
Fast det rÀcker inte.
Tillsammans med NederlÀnderna och, under mötet Àven Finland, driver de tre hÄrt att ÄterhÀmtningsfonden ska bantas och i mycket högre grad handla om lÄn framför bidrag till drabbade lÀnder i Sydeuropa.
ââDet Ă€r en bra bit kvar, sĂ€ger en EU-diplomat och tillĂ€gger att det inte Ă€r uteslutet att EU-ledarna inte kan enas nu utan fĂ„r ta nya tag om nĂ„gra veckor eller lĂ€ngre fram.
Flera tvister
Ett tvisteÀmne Àr storleken pÄ den ÄterhÀmtningspaket pÄ 750 miljarder som föreslagits och hur stor del som ska fördelas som bidrag och hur stor del som ska vara lÄn. Pengarna ska lÄnas upp av kommissionen och det Àr de 27 medlemslÀnderna som sedan gemensamt ansvarar för Äterbetalningen.
Ett andra Àmne Àr om fördelningen av pengar ska villkoras med att mottagarlÀnder följer EU:s grundlÀggande rÀttsprinciper. Ungerns premiÀrminister Viktor Orbån sade före mötet att det skulle ske, i princip, över hans döda kropp. Det skulle Ungern aldrig gÄ med pÄ.
Ungern och Polen har lagt fram omfattande krav pÄ Àndringar av de skrivningar om rÀttstatliga principer som finns med i det bud som diskuterats. Kraven beskrivs av diplomatkÀllor som oacceptabla och för vittgÄende.
Den stora striden om det har Ànnu inte börjat pÄ allvar.
Rabattkamp
Ytterligare en ouppklarad frĂ„ga Ă€r den om de rabatter pĂ„ medlemsavgiften som NederlĂ€nderna, Ăsterrike, Danmark och Sverige sĂ€rskilt har stridit för att behĂ„lla. Rabatter fĂ„r Ă€ven Tyskland sedan tidigare. Men Sverige anser sig ha kommit en bra bit pĂ„ vĂ€gen nĂ€r det gĂ€ller att försvara rabatten och öka den jĂ€mfört med tidigare bud, trots att medlemsavgiften vĂ€ntas öka med mellan 8 och 9 miljarder kronor per Ă„r.
Men förslaget till lÄngtidsbudget verkar vara vÀg att accepteras av EU-ledarna, trots att de sparsamma fyra med Sverige och NederlÀnderna i spetsen ocksÄ dÀr lÄg pÄ hÄrt för att minska den jÀmfört med EU-kommissionens förslag och rÄdsordförande Charles Michels kompromissförslag pÄ 1 074 miljarder euro för perioden 2021-2027.
Toppmötet började i fredags och fortsatte hela lördagen. Lördagen innebar i första hand separata möten i olika konstellationer för att försöka hitta öppningar. Fler möten vÀntades under natten mot söndagen.
Envis Rutte
I fredags pekades den nederlÀndske premiÀrministern Mark Rutte ut som en av dem som driver pÄ hÄrdast för en mindre EU-budget samt kravet pÄ att inga pengar ska delas ut frÄn coronakrisfonden förrÀn samtliga EU-lÀnder har gett klartecken för att det gÄr till rÀtt saker.
Ruttes envetna linje verkar ha gett viss utdelning. Ett enskilt medlemsland ska kunna stoppa utdelning av stöd till ett annat land tillfÀlligt, medan det undersöks om det finns fog att befara att pengarna gÄr till fel saker.
ââEtt viktigt steg i rĂ€tt riktning. Men mĂ„nga frĂ„gor Ă„terstĂ„r och de nĂ€rmaste 24 timmarna avgör om vi nĂ„r Ă€nda fram, sade en nederlĂ€ndsk diplomat om det senaste kompromissförslaget, enligt tidningen Wall Street Journal.
FrÄgan Àr om EU-ledarna, mitt i coronakrisen, har rÄd att inte komma överens under söndagen om stöd till ÄterhÀmtning. Och en ny lÄngtidsbudget mÄste finnas pÄ plats inför Ärsskiftet, dÄ den ska börja anvÀndas. I februari körde EU-lÀnderna och Europeiska rÄdets ordförande hÄrt in i vÀggen med budgeten.