Flyktingströmmen till Sverige och Strängnäs väntas inte avta. Tvärtom. Och ett ökat flyktingmottagande riskerar att påverka kommunens verksamheter negativt, framgår av en rapport som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har begärt in från alla kommuner via länsstyrelserna.
– Det är viktigt att ge en nyanserad bild. Min bedömning är att flyktingmottagandet inte har haft den negativa påfrestning på samhällssystemet som ofta skildras i media, säger kommunens chefsutredare Arne Rutgersson som står bakom rapporten för Strängnäs del.
Utifrån två scenarier har Strängnäs kommun redogjort för hur olika verksamheter kan påverkas. Den ena framtidsbilden är att antalet asylsökande som kommer till Strängnäs hålls på samma nivå som i dag, i upp till ett års tid. Den andra bilden är att antalet flyktingar som kommer till kommunen fördubblas. Eftersom kommunen får ersättning från Migrationsverket för vissa kostnader är det i första hand en organisatorisk påverkan det handlar om, understryker Arne Rutgersson.
Kommunens socialtjänst är det område som pressas hårdast, framgår av rapporten. Det är mottagandet av ensamkommande flyktingbarn som är problematiskt. Barn och unga som kommer till Sverige på egen hand placeras inte på asylboenden såsom Mälarblick, utan i HVB-hem eller familjehem. Kostnaderna ersätts av staten – men redan i dagsläget har kommunen svårt att få fram boendeplatser och anställa handläggare som arbetar med frågan.
– Det är ett hårt tryck. Men jag är stolt över vår personal som jobbar som tusan för att ro i land situationen. Vi är alla medvetna om att vi är med om något extraordinärt, säger Annica Westling som är chef för individ- och familjeomsorgen i Strängnäs kommun.
Kommunen har just nu ett avtal med länsstyrelsen och Migrationsverket om att ta emot 55 ensamkommande barn, från december är det siffran 60 som gäller. Socialtjänsten räknar med att antalet kommer att höjas ytterligare framöver. Om det blir så mycket som en fördubbling blir situationen "ohållbar", enligt kommunen rapport till länsstyrelsen.
– Jag tror att vi klarar det här, men vi måste matcha upp med personalrekrytering och boenden. Som chef bevakar jag utvecklingen hela tiden, varje dag, säger Annica Westling.
Oavsett scenario väntas inte förskola, grundskola och gymnasieskola få några väsentliga problem. I dagsläget går 11 asylsökande barn på förskola i Strängnäs, 38 i grundskola och 37 i gymnasieskola.
Värre är det för vuxenutbildningen, som den som har fått permanent uppehållstillstånd har rätt till. Många som har fått Migrationsverkets gröna ljus att stanna i Sverige påbörjar sfi, svenska för invandrare, i Strängnäs. När de efter en tid flyttar till en ort där det finns lediga lägenheter avbryts utbildningen. Det stora elevflödet gör det svårt för kommunen att planera och skapa kontinuitet.
– Det blir en pedagogisk utmaning för lärarna när eleverna som kommer försvinner efter tre veckor och in kommer nya, säger vuxenutbildningens rektor Simon Husberg.