När ekonomin för årets åtta första månader har stämts av, finns det mer pengar i barn- och utbildningsnämndens kassa än vad kommunen räknade med när budgeten för 2015 spikades.
Och prognosen för resultatet vid årets slut är positiv. Nämnden går mot ett överskott på 6 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,8 procent av dess jättelika budget på 779 miljoner kronor.
Men, som ekonomen Marie Green uttryckte det på tisdagens sammanträde, så döljer sig såväl positiva som negativa avvikelser bakom den sista raden.
Flera grundskolor har svårt att få sin ekonomi i balans. Landsbygdsskolorna går back. Det gör också Karinslundsskolan, som har tappat elever i nästan alla årskurser. Även den tvåparallelliga Stallarholmsskolan har problem; eleverna är för få i varje klass för att skolan ska vara kostnadseffektiv men för många för att slå samman.
Inom förskoleverksamheten är det en förskoleenhet i Mariefred som har bekymmer. Flera platser står tomma, men det finns ingen kö av barn.
Tidigare år har barn- och utbildningsnämndens resultat påverkats negativt av felaktiga befolkningsprognoser; hur mycket pengar de olika verksamheterna får styrs ju av hur många barn eller elever som beräknas gå i förskola eller skola.
– Ni minns väl hur det har varit de senaste åren? Vi hade ju alltid fel, prognoserna stämde ju aldrig, sa Marie Green till politikerna.
Inför 2015 års budget avsattes därför en ekonomisk reserv, motsvarande 6,2 miljoner kronor, för att ekonomin skulle kunna klara ytterligare en felaktig befolkningsprognos. Även i år har prognosen slagit fel, men åt andra hållet. Förskolorna och skolorna har fått färre barn och elever än beräknat, vilket gör att kostnaderna blivit lägre.