Strängnäs kommun allt striktare i sin bedömning

Det har blivit svårare att få så kallat "tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder". Men Lars Borg, chef för Resurscentrum, understryker att skolan ska ge stöd till alla elever.

– Jag möter många föräldrar som ser ett likhetstecken mellan "tilläggsbelopp" och "stöd". Det är oturligt, för den kopplingen finns inte, säger han.

Det handlar om att elevpengen är uppdelad i ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp.

Grundbeloppet ska bland annat täcka nödvändiga stödåtgärder till barn och elever, kopplade till den vanliga undervisningen. Läxhjälp och undervisning i en särskild grupp är exempel på sådana insatser.

Tilläggsbeloppet är något annat. Exempelvis kan en rullstolsburen elev ha rätt till "extraordinära stödåtgärder" som inte är kopplade till undervisningen. Det krävs att eleven har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning av komplex natur, en neuropsykiatrisk problematik av komplex natur eller svåra medicinska tillstånd.

Resurscentrum har fått in 135 ansökningar om tilläggsbelopp inför vårterminen 2015. 87 av dem har fått avslag, vilket motsvarar 64 procent. Antalet ansökningar har legat omkring 300 de tre åren, men andelen avslag har ökat från 25 procent 2012 till 41 procent förra året. En prejudicerande dom från högsta förvaltningsdomstolen gör att kommunen blivit allt mer strikt i sin bedömning.

– Men det betyder inte att stöd inte ska ges, utan att det i högre grad ska täckas av grundbeloppet. För föräldrarnas del ska det inte spela någon roll varifrån resursen kommer. Stödet är huvudsaken, säger Lars Borg.

Han anser att det är viktigast att värna grundbeloppet. Det betalas per elev, medan tillägget är knutet till en individ.

– Blir det "mitt stöd" och "min assistent" finns det en risk att övriga skolan dräneras på pedagogiska resurser, säger han.

2014 var budgeten för tilläggsbelopp till grundskoleelever 13,1 miljoner kronor – 2015 är den 6,3 miljoner kronor. Även grundbeloppet har minskat, med 0,4 procent, mellan de två åren.