Den största delen av överskottet kommer efter försäljningen av Solör bioenergi 2022.
520 miljoner kronor.
Det motsvarar 18,6 procent av de totala skatteintäkterna och statsbidragen Strängnäs kommun fick in under 2024, enligt årsredovisningen.
Den största delen av överskottet kommer från Sevab, som sålde sin kraftvärmerörelse till Solör bioenergi år 2022 för 1,2 miljarder kronor. Att en del av de pengarna kommer på kommunens årsredovisning först nu beror på vissa teknikaliteter, förklarar Jacob Högfeldt.
– Man ansåg till en början att kapitalet skulle stanna i bolagskoncernen. Sen har man utrett det ytterligare och konstaterat att man får en bättre kraft om man håller ihop finanserna i kommunen. Det blir mer lättskött och effektivare.
Trots överskottet tycker han inte att man kan se de hundratals miljonerna som en felbudgetering.
– Om man tittar på verksamheternas resultat mot budget så är det ett minus på en miljon. Det skulle jag vilja hävda är helt i linje med budget. Överskottet mot budget kommer från finanssidan.
Högfeldt säger vidare att kommunens verksamheter måste kunna betalas med de skatteintäkter som kommer in.
– Det är viktigt att kunna hålla isär det som gör att vi kan finansiera verksamheten och de delar som gör att vi eventuellt kan göra framtidsinvesteringar. Vi kan inte driva den ordinarie verksamheten med exempelvis exploateringsintäkter. Det finns andra kommuner som har gjort det och det blir väldigt skadligt.
– Man får inte och bör inte ha med finansdelarna i budgeten, säger han.
Resursfördelningsmodellen som räknar ut hur mycket kommununen olika verksamheter ska ha att spela med är baserad på befolknings- och skatteprognoser – alltså oberoende av vad Strängnäs företagskoncern, med bland annat Sevab och Strängnäs fastighets AB, drar in.
Jacob Högfeldt säger att det även kan tillkomma extra resurser till verksamheterna genom särskilda politiska satsningar, men dessa är ofta tidsbundna.
– Då blir det viktigt för kontoren att veta att om man har en sån satsning så måste man anpassa sin kostym till den budgetram som en verksamhet är tänkt att kosta.
Samtidigt som plusresultatet kan tyckas enormt är det bara runt hälften av den summan som kommunen investerade under 2024.
Jacob Högfeldt beskriver det som att kommunen just nu befinner sig på "puckeln av sitt investeringsberg", då man under 2024 investerade 292 miljoner mer jämfört med året innan. Den största delen av kakan har tagits upp av Sevabs investeringar, som uppgått till totalt 378 miljoner kronor.
– Under 2024 investerade vi hisnande 1,023 miljarder kronor, primärt för att stärka kommunens olika områden. Vi investerar stora belopp i VA-verksamheten för att säkerställa Mälarens vattenkvalitet på sikt och även i Larslunda, som är en investering i den framtida och nutida folkhälsan.
– Vi investerar också i andra delar som ser till att vi är beredda när befolkningstillväxten återigen tar fart, säger Jacob Högfeldt.
I årsredovisningen står även att det positiva resultatet delvis beror på att en del investeringar har skjutits på framtiden, då de inte hann bli klara under 2024. Några av dessa är Larslunda-projektet, skoltomten i Läggesta och upprustning av Vasavallen.
Var hamnar då resten av de pengarna som läggs på hög?
Till stor del blir de en del av en oerhört långsiktig satsning för att säkerställa att kommunen kan täcka sina pensionskostnader i ett 50-årsperspektiv.
– Det gör förhoppningsvis att framtida generationer inte behöver stå för de kostnader som den här generationen skapar. Det tog vi beslut om för ett eller två år sen.
Hur mycket av den kvoten är fylld i dagsläget?
– Det är min uppfattning att vi hanterar den delen genom den avsättningen. Sen är det också en fråga som är finansiellt förknippad – det kommer ju att gå upp och ner på marknaden framåt.
Vad skulle du vilja säga till dem som eventuellt tycker att det sticker i ögonen att de nivåer som kommunkontoren har att jobba med är för låga i relation till det stora överskottet?
– Vår bedömning i majoriteten är att vi tillför tillräckliga medel till verksamheten och att det görs ett fantastiskt jobb med att omsätta dem till bra verksamhet.