I sin rapport konstaterar justitieombudsmannen Thomas Norling att inspektionen av nämnden, som ansvarar för förvaltningens arbete, inte var föranledd av klagomål, utan av att JO inte granskat verksamheten på länge.
Inledningsvis slås fast att ”det allmänna intrycket av nämndens arbete var gott” och att själva handläggningen fungerar väl.
JO noterade dock brister, bland annat vad som benämns ”inledande passitivitet”, och skriver att ”utredningarna i många fall inte har handlagts inom den tid som domstolen ursprungligen bestämt. En orsak verkar ha varit att det tagit relativt lång tid innan själva utredningsarbetet påbörjats.”
JO tar upp bland annat en orosanmälan gällande ett mycket ungt barn som inkom den 1 mars 2018, där beslut om utredning fattades först 22 dagar senare.
De flesta och största bristerna fann dock JO inom dokumentation. I rapporten påpekas att en korrekt och komplett dokumentation – så att ärenden kan följas och även granskas – är ”utomordentligt viktigt från ett rättssäkerhetsperspektiv”.
JO lyfter bland annat fram sex faderskapsutredningar.
Trots att de ska ”bedrivas skyndsamt” var flera ärenden inte avgjorda efter åratal – eller så saknades dokumentation som gjorde att det inte gick att se om de var avgjorda. I ett par fall tog förvaltningen fram handlingar som visade att faderskapet avgjorts, först inför granskningen. Anmärkningsvärt, skriver JO: ”Att ärendena legat öppna borde ha uppmärksammats långt innan min inspektion.”
Nämnden verkar dock i stort ha godtagbara utredningstider, men granskningen slog ner på ”många fall” gällande vårdnads-, boende- och umgängesärenden som inte avgjorts inom rimlig tid, vilket JO anger till tre, max fyra månader.
Kommunikationen med vårdnadshavare brast också.
Ett fall gäller en förälder till ett LVU-omhändertaget barn som inte fick veta var det placerats – ett beslut som sedan inte omprövades på över ett halvår, trots att det ska ske minst var tredje månad.
JO kritiserar också att socialnämndens ordförande flera gånger begärt polishandräckning vid akutomhändertagande enligt LVU, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga – trots att det inte framkommit skäl för sådana tvångsåtgärder, exempelvis hot om våld eller oro för att den unga personen ska försöka fly.
I ett annat fall omplacerades två syskon utan lagstöd i ett jourhem, eftersom nämnden var för sen med sin ansökan om omhändertagande.
JO:s granskning skedde i februari och rapporten kom i juli. I den skriver JO upprepade gånger: ”Jag utgår från att nämnden vidtar nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med bristerna."
Tidningen har sökt socialnämndens ordförande Bodil Mellgren (S), som dock har semester och hänvisar till andre vice ordförande Georg Lagerstedt Örsbäcken (C).
Han svarar: ”Vi har tagit del av JO:s rapport. Tycker det är bra att de gör olika granskningar och lyfter fram styrkor samt brister som vi sedan kan jobba kring. Vi tar naturligtvis till oss deras kritik och kommer diskutera detta inom förvaltning och politik för att göra förbättringar."
Och en hel del är redan gjort, enligt Annica Westling, i vanliga fall verksamhetschef på socialkontoret och sedan förra veckan tillförordnad socialchef. Det sedan Agneta von Schoting sa upp sig och gick på dagen.
Bland annat har personalen internutbildats efter kritiken mot handläggningen, särskilt den om kommuniceringen av beslut och långa handläggningstider:
"Alla tjänstepersoner som arbetar med myndighetsutövning gick en utbildning i förvaltningslagen. Utbildningen genomfördes av kommunjurist den 11 september", kommenterar Annica Westling.
Förvaltningslagen ska ge alla människor som är föremål för myndighetsutövning en rättvis och demokratisk behandling.