FĂ„r hjĂ€lp att lĂ€ra sig svenska – StrĂ€ngnĂ€s pilotkommun

I fjol sjösattes det UNHCR-backade integrationsprojektet Ideellt flyktingstöd, dÀr StrÀngnÀs blev en av fyra pilotkommuner. Tidningen trÀffade deltagare och volontÀrer som fick berÀtta om hur arbetet med att lÀra sig sprÄket gÄr till i praktiken.

FrÄn vÀnster i bild: Hafseh Mahmoodi, Anastasia Slobodan, Dil Aram Rahimi, Samar Hablous, Zainab Sulimani, Sofie och Amanda Giangiardi.

FrÄn vÀnster i bild: Hafseh Mahmoodi, Anastasia Slobodan, Dil Aram Rahimi, Samar Hablous, Zainab Sulimani, Sofie och Amanda Giangiardi.

Foto: Oscar Stomberg

StrÀngnÀs2024-03-21 16:30

Projektet har bland annat mynnat ut i att det varje tisdag erbjuds sprÄkstöd i SFI:s lokaler i Eldsund. DÀr trÀffas volontÀrer, deltagare, företagare och andra organisationer. Under det tillfÀlle som tidningen besöker lokalerna Àr till exempel representanter frÄn IK Viljan pÄ plats för att prata om vilka sporter man kan anmÀla sina barn till, samt hur man gÄr tillvÀga.

Sermon Shaba Àr integrationssamordnare och UNHCR-projektledare för satsningen. Han berÀttar att projektet i huvudsak gÄr ut pÄ att hitta individuella matchningar mellan nyanlÀnda och frivilliga för att snabbare hjÀlpa dem in i det svenska samhÀllet.

– Vi riktar frĂ€mst in oss mot kvotflyktingar, men Ă€ven alla andra flyktingar. Hittills har det gĂ„tt bra, det har kommit mĂ„nga i och med att handlĂ€ggare skickat sina deltagare hit och lĂ€rare har skickat sina elever.

För StrÀngnÀs rÀkning Àr Sermon Shaba projektledare för UNHCR-satsningen. StrÀngnÀs Àr tillsammans med Danderyd, Mora och Sjöbo en av pilotkommunerna i projektet.
För StrÀngnÀs rÀkning Àr Sermon Shaba projektledare för UNHCR-satsningen. StrÀngnÀs Àr tillsammans med Danderyd, Mora och Sjöbo en av pilotkommunerna i projektet.

UpplÀgget Àr strukturerat pÄ det sÀttet att deltagare fÄr sitta vid olika bord tillsammans med en eller tvÄ volontÀrer, vars syfte Àr att bÄde hjÀlpa till med sprÄkliga frÄgor och att fÄ igÄng dialogen pÄ svenska.

I en av samtalsgrupperna sitter Sofie, som sĂ€ger att Mohamad Al Latif frĂ„n Starka hĂ€nder, lyckades locka med henne att delta – och Ă€r vĂ€ldigt glad att hon lĂ€t sig övertalas.

– Han har försökt med det i flera Ă„r. Jag visste inte att det var sĂ„ berikande att jobba hĂ€r, sĂ€ger hon.

Med sig runt bordet sitter Hafseh Mahmoodi frÄn Iran, Dil Aram Rahimi och Zainab Sulimani frÄn Afghanistan, Samar Hablous frÄn Syrien, Amanda Giangiardi frÄn Brasilien och Anastasia Slobodian frÄn Ukraina. NÀr tidningen avbryter diskussionen Àr de mitt uppe i att prata om sÀsonger och Ärstider.

Flera av kvinnorna tycker att en krÄnglig del med svenskan Àr att det finns mÄnga ord som betyder olika saker, till exempel "vÄr".
Flera av kvinnorna tycker att en krÄnglig del med svenskan Àr att det finns mÄnga ord som betyder olika saker, till exempel "vÄr".

De har varit i Sverige allt mellan ett till fyra Är och har minst sagt spridda bakgrunder och drömmar. Dil Aram studerade ekonomi i sitt hemland, Zainab kunde inte studera lÀngre nÀr talibanerna stÀngde skolorna och Amanda jobbade som förskolelÀrare hemma i Brasilien.

Dil Aram har slÀppt tankarna pÄ att fortsÀtta ekonomistudierna och siktar nu mot att utbilda sig till sjuksköterska precis som Hafseh. Samar Àr dÀremot mer instÀlld pÄ en karriÀr som bagare.

– Bagare? Inte konditor? undrar Sofie som förklarar skillnaden mellan de tvĂ„ yrkena.

– Nej, jag vill inte hĂ„lla pĂ„ med sötsaker, bara bröd, svarar Samar.

Varje tisdag samlas det mellan allt frĂ„n 25–60 personer som fĂ„r hjĂ€lp med att lĂ€ra sig och framförallt öva pĂ„ det svenska sprĂ„ket.
Varje tisdag samlas det mellan allt frĂ„n 25–60 personer som fĂ„r hjĂ€lp med att lĂ€ra sig och framförallt öva pĂ„ det svenska sprĂ„ket.

PÄ den sprÄkliga fronten kan de alla enas om att den svenska grammatiken Àr det som Àr absolut svÄrast att lÀra sig.

– Jag mĂ„ste klara grammatiken för att klara utbildningen pĂ„ SFI, sĂ€ger Hafseh.

– DĂ€r Ă€r inte jag med och lĂ€r ut, utan jag korrigerar bara nĂ€r jag hör att det blir fel i nĂ„gon mening, fortsĂ€tter Sofie.

Anastasia sÀger att hon försöker kommunicera pÄ svenska vid varje tillfÀlle hon fÄr.

– NĂ€r jag Ă„ker buss kan jag börja prata lite, eller pĂ„ banken. Jag försöker anvĂ€nda telefonen sĂ„ lite som möjligt som hjĂ€lpmedel, istĂ€llet sĂ€ger jag till den jag pratar med att jag inte Ă€r sĂ„ bra pĂ„ att prata svenska. MĂ„nga jag trĂ€ffat har varit glada och försökt hjĂ€lpa mig.

Sermon Shaba Àr nöjd med att projektet har fÄtt sÄ pass bra respons, men sÀger ocksÄ att det behövs fler som anmÀler sig till att bli kontaktperson eller vÀlkomstguide.

– En del vill jĂ€ttegĂ€rna hjĂ€lpa till men vet inte hur de ska göra det. DĂ€rför hjĂ€lper vi till att utbilda dem tillsammans med Starka hĂ€nder och andra volontĂ€rer som har erfarenhet av det.

Sermon Shaba sÀger att projektet har fÄtt stort stöd frÄn utbildningskontoret. Under tidningens besök var Àven utbildningsnÀmndens ordförande Catharina St Cyr pÄ plats. "Det har varit en fantastisk uppslutning och jÀtteroligt att se hur man jobbar tillsammans med föreningslivet. Det blev en kö av förÀldrar som ville anmÀla sina barn till fotboll efter IK Viljans föredrag", sÀger hon.
Sermon Shaba sÀger att projektet har fÄtt stort stöd frÄn utbildningskontoret. Under tidningens besök var Àven utbildningsnÀmndens ordförande Catharina St Cyr pÄ plats. "Det har varit en fantastisk uppslutning och jÀtteroligt att se hur man jobbar tillsammans med föreningslivet. Det blev en kö av förÀldrar som ville anmÀla sina barn till fotboll efter IK Viljans föredrag", sÀger hon.
Stöd i projektet

Sermon Shaba berÀttar att nÄgra av de samarbetspartners som hjÀlper till i projektet Àr bland annat Röda korset, Svenska kyrkan, Starka hÀnder, Rotary i StrÀngnÀs och Mariefred, IK Viljan, LÀnsstyrelsen Sörmland, Ukraina professional support center, Pfizer StrÀngnÀs, Arenapersonal och Kanadas ambassad i Stockholm (dÄ projektet bygger pÄ den sÄ kallade kanadensiska modellen för flyktingmottagande och integration).

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!