Tidningen skrev om projektet redan i slutet av november förra året.
Sara Palani, ungdomsvägledare på socialkontoret och satsningens projektledare, berättar att fokus i det första projektet främst låg på att höja kompetensnivån hos yrkesverksamma.
– Vi märkte att anställda inom socialtjänsten kunde ha en bild av vad hedersvåld var som helt skilde sig från till exempel den som fanns hos personalen på fritidsgården, eller den som poliserna hade. Vi behövde alltså börja med att gå tillbaka till grunden för att få en samsyn kring hedersvåld och vad forskningen säger att det är, säger hon.
När den första etappen av projektet började lida mot sitt slut stod det klart att efterfrågan på den informationen var fortsatt stor. Det nya steget för projektet, som nu beviljats stöd i form av statliga medel, är att bredda målgruppen till att även inkludera den civila sektorn och föreningslivet, berättar Sara Palani.
– Min tanke med det nya projektet är att fortsätta undersöka hur hedersvåldet kan se ut i olika miljöer, till exempel i den kriminella miljön. Hur kan man som vuxen, som fotbollstränare eller liknande, bemöta och utmana de normer och värderingar som finns i den miljön? Vi har skickat ut inbjudan till de flesta föreningarna i Strängnäs, så alla är välkomna att delta i arbetet.
Sara Palani berättar att under projektets gång har det stått klart att man många gånger missar den heder som finns kopplad till den kriminella miljön.
– Detta trots att vi vet att det är en orsak till det våldet vi ser i de offentliga miljöerna. Det kan vara så att en gängmedlem fått sin heder trampad på och att den då behöver ge tillbaka. Det har varit givande att vi kunnat fånga upp och märka det beteende även hos yngre barn som man tidigare kanske blundat för eller inte sett.
Hur har insatserna tagits emot i de olika sektorerna ni har jobbat med?
– Det har varit otroligt positiv respons. När jag tidigare försökt jobba mig in på verksamheter så har det varit lite svårare. En del har svarat att man inte har hedersvåld på den skolan de jobbar på, med hänvisning till att de inte har elever med invandrarbakgrund, till exempel. Men efter att de fått förklarat att hederskultur kan finnas i alla miljöer, och att även etniskt svenska barn kan bli utsatta för hedersvåld, så har en del fått upp ögonen för det.
Sara Palani fortsätter:
– Det är många som velat höra mer och velat ha mer kött på benen för att kunna möta hedersvåldet på ett bättre sätt.
Vad som setts som "pojkar som bara leker" eller "det är bara så pojkar och flickor är mot varandra" kan egentligen vara kopplat till ett hederstänk, menar Sara Palani.
Fortsättningen av projektet tilldelades drygt 350 000 kronor. Det kommer att fortsätta fram till slutet av året.
Finns det någonting som är unikt eller sticker ut kring hedersvåldet och hederskulturen i Strängnäs?
– Hedersvåldet ser likadant ut i hela Sverige. Nu när kriminaliteten kryper ner i åldrarna och vi ser allt yngre individer begå otroligt grova brott är det någonting som vi har missat, och det är hedern som vi ser i de miljöerna. Det vi behöver förstå är att hedersvåldet blir allt starkare i takt med att kriminaliteten växer. När ett barn självmant söker sig till de miljöerna så är det något vi vuxna har missat. Den röda tråden är hederstänket som finns hos de barnen. De tänker att om du slår mig måste jag slå tillbaka för att försvara mitt rykte och mitt anseende.
Den sortens hederstänk gör det lättare för barn att ta sig in i de kriminella miljöerna, säger Sara Palani, då de kan i den kontexten även kan få betalt för att fortsätta i samma inlärda spår.
Om du skulle spekulera, hur tror du att situationen på den fronten kommer att se ut just i Strängnäs kommun framöver?
– Jag tänker att vi i Strängnäs ligger i framkant just nu, i och med att vi redan har drivit ett projekt på det här som vi nu kommer att fortsätta med. Jag tror inte att det finns någon annan kommun i Sverige där de arbetar så hårt mot hedern i kriminella miljöer som vi gör just nu. Det är inte särskilt många som ens har dragit samma paralleller som vi har, trots att den syns väldigt tydligt i forskningen.