En man hotade att ta med en pistol till äldreboendet där hans fru bodde. Detta sedan han inte fått gehör för sina krav på att varken manlig eller utrikes född personal skulle få delta i omvårdnaden av hustrun, eftersom verksamheten är tydlig med att man inte gör skillnad på människor som arbetar vid boendet.

Dörrarna låstes till boendet och ett vaktbolag kallades in för att öka tryggheten under två dagar. 

Händelsen anmäldes till Arbetsmiljöverket och polisen – eftersom flera i personalen upplevde starkt obehag, och viss personal sjukskrevs "på grund av dåligt mående efter mannens hot, samt allvarliga kränkning", som det står i anmälan till Arbetsmiljöverket.

Men Polisen tog alltså aldrig upp någon anmälan.

I ett mejl till tidningen förklarar Sarah Åkerström vid Polisen i Region öst:

"Då både Polisen och säkerhetsansvarig bedömde hotet vara av väldigt låg grad så skrevs det inte någon polisanmälan."

En beskrivning som förvånar kommunens tf säkerhetschef Per Maniette en hel del.

– Min bestämda uppfattning var att den här akuta händelsen skulle polisanmälas. Det var den uppfattningen jag fick i mitt långa samtal med polisen.

– Det är viktigt att en anmälan finns, i fall det skulle upprepas eller i fall liknande saker sker i andra kommuner, förklarar Per Maniette.

Tidningen kontaktar då åter Sarah Åkerström som skriver:

"Det är våra befäl som tar dom slutgiltiga besluten här på RLC, i samråd med dom poliser som är ute på plats så klart. I just detta ärende så skrevs det ingen anmälan från vår sida, men det står i händelserapporten att säkerhetsansvarig skulle prata med personalen på plats och be dom att anmäla händelsen. Om dom gjorde det eller inte kan jag tyvärr inte se då jag inte arbetar med anmälningar, det gör PKC (Polisens kontaktcenter). För även om vi på Polisen inte anmäler så har allmänheten alltid rätt att göra det."

Här tycks alltså saken ha fallit mellan stolarna.

– Jag tycker absolut att någon från boendet ska polisanmäla, även om det nu gått två veckor sedan händelsen och polisens besked då var att "vi inte gör någonting åt det", säger Per Maniette.