Jens Persson är kommunrevisrorernas ordförande. Han tycker att barn- och utbildningsnämnden i Strängnäs kommun, som i revisionen får en anmärkning för tredje året i rad, behöver steppa upp.
Redan 2021 gjorde revisorerna en fördjupad granskning av nämnden och såg brister i hur man arbetade med att säkerställa att elever med särskilda behov får stöd. Kommunrevisorerna tyckte även att barn- och utbildningsnämnden skulle göra mer åt att många elever i Strängnäs kommunala grundskolor har låg närvaro och att en jämförelsevis hög andel inte får behörighet till gymnasiet.
Sedan dess har revisorerna gjort årliga uppföljningar av nämndens arbete och varje gång kunnat konstatera att nämnden inte har gjort tillräckligt – om ens något alls.
Nu är revisorernas rapport för 2024 klar, och även denna gång ger man barn- och utbildningsnämnden en anmärkning.
"Måluppfyllelsen är fortfarande alltför dålig. Revisorerna känner fortsatt en stark oro för att barn och ungdomar i Strängnäs kommun inte ges tillräcklig möjlighet att tillägna sig en god skolutbildning", skriver kommunrevisorerna i ett pressmeddelande.
Jens Persson är kommunrevisorernas ordförande.
– För den enskilda eleven ute i skolan kan inte vi se någon skillnad, säger han.
Jens Persson förklarar att en nämnd som vill förbättra någonting måste göra en analys, dra slutsatser av den och därefter vidta åtgärder, exempelvis i form av politiska beslut.
– Och vi kan inte riktigt se att nämnden har tagit beslut, och det är den allvarligaste biten, säger han.
Jens Persson anser att en nämnd också bör ställa krav på att löpande få redogörelser från tjänstemännen om hur arbetet går. Får man inte det måste man ställa högre krav och kräva in rapporter från verksamheten.
Som exempel tar han skolfrånvaron.
– Den är väldigt starkt relaterad till låga betyg. Det säger sig självt att om man inte är på plats är det svårt att lära sig. Och där har nämnden inte någon gång under det förra verksamhetsåret fått någon redovisning alls om hur nuläget ser ut. Då kan man inte göra någon analys och börja jobba.
– Jag kan inte sätta fingret exakt på vad det är som fallerat, men antagligen är det något både hos verksamheten och nämnden som gjort att det inte har fungerat, säger Jens Persson.
Att en barn- och utbildningsnämnd får anmärkningar för samma brister från kommunrevisorerna tre år i rad är högst ovanligt.
– Det är exceptionellt att man får EN anmärkning. Att man då inte följer upp och har koll på det är mer än anmärkningsvärt tycker jag, säger Jens Persson.
Kommunrevisorerna kan inte utfärda sanktioner i form av viten eller stänga ner en verksamhet.
Men det finns en trestegsraket att ta till, förklarar Jens Persson.
Det första och mildaste steget är när revisorerna riktar kritik.
Det andra, hårdare verktyget, är att ge en anmärkning, vilket alltså barn- och utbildningsnämnden fått tre gånger.
– Det är väldigt allvarligt och görs väldigt sällan, säger Jens Persson.
Revisorernas yttersta "vapen" är att rekommendera kommunfullmäktige att inte bevilja en nämnd eller styrelse ansvarsfrihet.
Frågan om att inte ge barn- och utbildningsnämnden ansvarsfrihet har varit uppe på bordet.
– Men vi landade i att ge en anmärkning till, säger Jens Persson.
– Vi tycker att det är ganska tydligt vad som behöver göras. Det är att analysera och sätta in resurser, det ska tjänstemännen plocka fram underlag för. Sedan måste man våga ta korrigerande beslut. Det är det absolut viktigaste så att man får till en förbättring.
Jens Persson tycker inte att Strängnäs kommun kan "ursäktas" med att resursstarka föräldrar kanske väljer att sätta sina barn i någon av kommunens många fristående skolor, med följden att barn som inte har lika resursstarka föräldrar skulle hänvisas till de kommunala skolorna – och därmed göra deras uppdrag svårare.
– Nej, nej, man har de elever man har, och dem måste man älska och jobba med. Kommunen måste hugga tag i de problem man har i de skolor man råder över själv.
Om det inte blir någon förbättring till nästa år, vad händer då?
– Då har vi nästa steg, och det är att rekommendera kommunfullmäktige att inte bevilja ansvarsfrihet.
Hur har det då blivit så här – gör inte nämnden någonting?
Vi ställer frågan till Catharina S:t Cyr (M), som är ordförande i barn och utbildningsnämnden.
Catharina S:t Cyr (M), är ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Hon är förvånad över att kommunrevisorerna återigen ger nämnden en anmärkning.
– Jo, vi gör ju ganska mycket saker. Så de områden som de riktar kritik mot är ju precis de områden som vi har jobbat med under en längre tid, men inte kommit ända i mål med så att man ser resultat av det, säger hon.
– Det är ju absolut prioriterade områden, och det har ju också skolinspektionen granskat och tidigare kritiserat i sina rapporter, men nu släckt sina anmärkningar, för att de ser att vi har satt in åtgärder.
Catharina S:t Cyr berättar att man under fjolåret arbetat tillsammans med Skolverket för att ytterligare stärka styrningen på huvudmannanivå och att skolverket nu är nöjt med vad man gör och har avslutat sin insats.
– Därför blev vi väl lite överraskade av att lekmannarevisorerna går längre än de auktoriserade revisorerna. De sakkunniga lämnade ingen rekommendation om anmärkning.
Barn- och utbildningsnämnden har ännu inte formellt delgetts kommunrevisorernas rapport har inte formulerat något svar (det ska göras senast i juni). Även fullmäktige ska få ställa sina frågor till nämnden innan dess. Därför vill Catharina S:t Cyr inte föregripa det och bemöta kritiken.
Hur känns det att få en sådan här anmärkning tre år i rad?
– Man vill så klart att allt ska fungera perfekt i en verksamhet. Men det gör det ju sällan. Revisionens roll och Skolinspektionens roll är att granska delar som man vet att man har utmaningar med. I förlängningen ska det här göra oss bättre.
– Men man vill att det ska gå fortare, när man får samma anmärkning tre år i rad kan man få uppfattningen att allt står stilla. Men man måste ha respekt för att det är en stor komplex verksamhet. Man behöver göra insatser på flera håll och då tar det tid.
Om vi blickar ett år framåt i tiden – kommer barn- och utbildningsnämnden att slippa anmärkning då?
– Ja, nästa år kommer vi att ha kommit ytterligare steg i de här delarna. Många saker är nu på plats, säger Catharina S:t Cyr.
Kommunrevisorerna riktar också viss kritik till kommunstyrelsen, berättar Jens Persson.
– Kommunstyrelsen har en så kallad uppsiktsplikt och ska ha koll på vad de andra nämnderna gör. Och då tycker vi att när det har varit två anmärkningar borde kommunstyrelsen ha haft koll på till exempel skolnärvaro, säger han.