Tidningen har tidigare berÀttat om det stora investeringsbehovet i kommunens VA-system. Nu meddelar kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldt att man har sÀkrat en del av finansieringen. 280 miljoner kronor ska lÄnas frÄn Nordiska investeringsbanken, ett samarbete mellan Ätta nordiska och baltiska lÀnder.
â Det hĂ€r Ă€r en stĂ€mpel pĂ„ att vi tĂ€nker och gör rĂ€tt. Vi Ă€r mĂ„na om att fokusera pĂ„ saker som ska hĂ„lla över tid och vi kommer att göra fler hĂ„llbara investeringar i framtiden, skriver Jacob Högfeldt pĂ„ kommunens hemsida.
Med pengarna ska StrÀngnÀs avloppsreningsverk moderniseras och verket i Mariefred lÀggas ner. Avloppsvattnet ska i framtiden ledas dÀrifrÄn till StrÀngnÀs, vilket krÀver en ny avloppsledning mellan orterna.
Men den dryga kvartsmiljarden som kommunen lĂ„nar nu kommer inte att rĂ€cka till hela projektet. Den totala prislappen pĂ„ ombyggnationen Ă€r 560 miljoner kronor. Ăven den resterande summan ska lĂ„nas in, varifrĂ„n Ă€r inte bestĂ€mt Ă€nnu.
Behöver man som invÄnare vara orolig för att kommunen tar ett sÄnt stort lÄn?
â Nej. LĂ„net ligger inom ramen för de investeringar som vi har planerat för och som vi gör för att stĂ€rka StrĂ€ngnĂ€s kommun som plats. Kommunkoncernen har drygt 5 miljarder kronor i sin investeringsbudget fram till 2030, sĂ€ger Jacob Högfeldt.
Han fortsÀtter:
â Snarare kan man kĂ€nna sig trygg eftersom vi sĂ€krar upp den infrastruktur som behövs för att man ska kunna bo, leva och verka i StrĂ€ngnĂ€s.
Kommunstyrelsens ordförande anser att StrÀngnÀs har god ekonomi, vilket syns bland annat i kommunkoncernens ökande soliditet. Kommunen lever inte över sina tillgÄngar, tycker han.
â Det handlar ju ocksĂ„ om ett ansvarstagande gentemot framtida generationer.
Han tillÀgger att villkoren för lÄnet som kommunen nu har sÀkrat Àr bra.
Investeringar i VA-systemet ska betalas genom VA-taxan. Det innebÀr att Sevab:s kunder pÄ sikt kommer att behöva betala av lÄnet. Per invÄnare handlar det om drygt 15 000 kronor för hela projektet.
Nordiska investeringsbanken har en tydlig hÄllbarhetsprofil. Enligt egen utsago lÄnar institutionen ut pengar till sÄdana projekt som förbÀttrar produktivitet och gynnar miljön i medlemslÀnderna.
Beslutet att ansöka om lÄnet togs av en enhÀllig kommunstyrelse i oktober 2020.