Strängnäs kommun hade från och med 2015 kunnat sälla sig till den skara kommuner eller regioner – omkring 45 stycken runt om i världen – som erbjuder fristad åt en författare eller annan professionell skribent som förföljs eller hotas i sitt hemland på grund av sitt arbete.
Ett sådant förslag togs nämligen fram av Strängnäs kulturchef, Christer Hermansson, under sommaren 2014. Den 24 september ställde sig kulturnämndens politiker bakom förslaget, som skulle vidare till kommunfullmäktige för slutgiltigt beslut.
Men ärendet kom aldrig ens till kommunstyrelsen, det organ som bereder ärenden inför sista anhalten i fullmäktige. Ekonomin är orsaken, enligt Christer Hermansson.
– Det finns tyvärr inte pengar för detta, säger han.
Det är nätverket International cities of refuge network, Icorn, som administrerar fristadsprogrammet; i Sverige med stöd av Statens kulturråd och Migrationsverket. I avtalet med Icorn förbinder sig fristaden att stå för författarens bostad samt ett månatligt stipendium under två års tid. Statens kulturråds erfarenhet är att en grundfinansiering brukar uppgå till cirka 300 000 kronor per år.
Finansieringen togs inte upp i kulturnämndens förslag.
– Med tanke på kommunens beräknade underskott 2015 så hade kulturnämndens ledamöter stor förståelse för att det inte finns någon möjlighet att sätta igång med ett fristadsförfattare-projekt nu, säger Christer Hermansson.
Elva svenska kommuner eller regioner är fristäder kopplade till Icorn. I Sverige är det författarorganisationen Svenska Pen som väljer ut vilka författare som ska erbjudas fristad.
En fristadsförfattare måste ansöka om uppehållstillstånd från Migrationsverket. Tillståndet ger författaren rätt att arbeta med sitt skrivande och uppdrag som är direkt förknippade med det, exempelvis föreläsningar. Efter de två fristadsåren krävs ett förlängt eller permanent uppehållstillstånd för att författaren ska kunna stanna i Sverige.