Jacob Högfeldt (M) är ordförande för Strängnäs kommunföretag AB, som är minoritetsägare i fjärrvärmebolaget. Arkivbild.
Fjärrvärmen i Strängnäs kommun blir 19 procent dyrare nästa år, har Solör bioenergi nyligen meddelat sina kunder.
Energipriset landar då på 888,34 kronor per megawattimme. En fastighet med en årlig förbrukning på 20 000 kilowattimmar tas upp som exempel i Solörs utskick, och för sådana kunder blir värmen 4 332 kronor dyrare under 2024.
– Jag har stor respekt för hur omvärldsläget påverkar ekonomin, som vi alla nu kämpar med. Men om vi ser tillbaka i tiden, så är det många med andra uppvärmningssystem som har haft det tufft med höga elkostnader medan fjärrvärmen inte påverkats. Fjärrvärme ger oss en långsiktigt hållbar värmeproduktion, säger Jacob Högfeldt (M), ordförande för Strängnäs kommunstyrelse samt för Strängnäs kommunföretag AB, som är delägare i bolaget bakom fjärrvärmeverksamheten.
När priset inför 2023 höjdes med fem procent, beskrev Solörs vd Jan Lindkvist ökningen som dramatisk. Liksom i fjol är det höjda inköpspriser för det som eldas i kraftverket som är den främsta orsaken till att kunderna nu får betala än mer för värme och varmvatten:
– Jag har varit med ganska länge och jag har aldrig varit med om något liknande. Vi har säkrat de volymer vi behöver för nästa år, så det råder ingen brist. Men att inköpspriserna ökat med upp till mer än 80 procent är unikt, säger Jan Lindkvist.
Situationen gör att bestämmelsen om att fjärrvärmepriset under en tioårsperiod inte ska höjas med mer än konsumentprisindex – något som avtalades mellan Solör och Strängnäs kommun inför försäljningen från Sevab – frångås. Jan Lindkvist hänvisar till en formulering som ska finnas i bolagets affärsplan: "Förutsättningarna för verksamheten kan ändras beroende på till exempel bränslepriser och skatter, vilket kan föranleda en höjning av priser utöver KPI."
Jan Lindkvist är vd för Solör bioenergi AB, som äger 80 procent av aktierna i bolaget som driver fjärrvärmeverksamheten i Strängnäs. Arkivbild.
En sådan höjning är dock något som båda ägarna måste vara överens om, trots att kommunföretaget äger endast 20 procent av aktierna.
– Vi har haft en dialog gemensamt, där vi har landat i den här nivån av höjning. Andra aktörer i landet höjer sina fjärrvärmepriser på motsvarande nivå och det finns de som tvingas höja ännu mer, säger Jacob Högfeldt.
Han vill också sätta inflationstakten enligt KPI i relation till fjärrvärmens prisutveckling under en treårsperiod:
– 2022 höjdes priset inte alls, inför 2023 var det fem procent och nu 19. Det är relativt väl i linje med inflationen under samma tidsperiod.
Det är till största del flis av returträ som eldas i Strängnäs kraftvärmeverk, men som en följd av försämrad tillgång har andelen skogsflis nu ökats. Arkivbild.
Det är till största del flis av returträ – exempelvis lastpallar och avfall från byggen och rivningar – som eldas i kraftvärmeverket i Strängnäs. Jan Lindkvist berättar att det byggs allt mindre i Sverige samtidigt som det returträ som tidigare köpts in från Europa i högre utsträckning används i dessa länder, i deras omställning till mer hållbara uppvärmningsmetoder.
– Det går knappt att få tag på returträ, vilket har gjort att vi minskat den andelen i vår förbränning och ökat andelen skogsflis. Det finns många anledningar till att priserna har drivits upp.
Kan priset på fjärrvärme bli lägre för kunderna, om era inköpspriser sjunker framöver?
– Vi följer prisutvecklingen, förstås. Men vi står inför långsiktiga investeringar. Vi planerar att bygga en ny panna i Strängnäs för att öka kapaciteten och för att bli helt fossilfria. Och den prishöjning vi gör inför nästa år täcker inte ens kostnadsökningen vi har nu, säger Jan Lindkvist.