Elin Strand kämpar för romernas lika rätt

Många av nazisternas offer under andra världskriget var romer. Strängnäsbon Elin Strand har arbetat med frågor som rör rasism mot folkgruppen i 15 års tid.

Strängnäs2015-01-23 19:55

Den 27 januari minns vi offren för förintelsen, nazisternas systematiska folkmord mellan 1939 och 1945. Då beräknas upp till en miljon romer ha mördats.

Strängnäsbon Elin Strand har arbetat med frågor som rör antiziganism, rasism mot romer, under 15 års tid.

– En aspekt av antiziganismen är hur förintelsen av romer länge ignorerades. Den erkändes inte förrän på 80-talet, säger hon.

Redan som barn intresserade sig Elin Strand för orättvisor i samhället. Berörd av böckerna om Katitzi, den svensk-romska författaren Katarina Taikons barn- och ungdomsserie som gavs ut mellan 1969 och 1982, sökte hon svar på frågor som väcktes.

– Min pappa kunde inte svara på det jag ville veta, berättar Elin Strand, som vände sig till facklitteraturen i stället.

Intresset förde henne till organisationer som arbetade med frågorna och till högre studier i ämnet. Det ledde vidare till forskarstipendier och projektanställningar. Bland annat har hon medverkat i den statliga utredning som ligger till grund för Sveriges strategi för romsk inkludering. Målet är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha samma möjligheter som en icke-rom.

– Det som gör att jag fastnat vid antiziganismen är att det är något man kan stöta på hos allmänbildade, vettiga människor med koll. Människor som aldrig skulle uttala sig rasistiskt om någon annan grupp. Det är som att antiziganismen är djupt inflätad i vårt kulturarv, säger Elin Strand.

Romerna kom till Sverige för omkring 500 år sedan. Många romer vittnar om diskriminering, förtryck och förakt som en del av vardagen än i dag.

– Det kan handla om allt från misstänksamma blickar när de går in i en butik, till att inte vara välkommen in på en restaurang eller att inte komma in på bostadsmarknaden, säger Elin Strand.

Hon säger att mycket har blivit bättre sedan hon började intressera sig för frågan. Utvecklingen av den svenska minoritetspolitiken har skett parallellt med hennes 15 års arbete kring antiziganism.

– Vi har starka minoritetsrättigheter i Sverige. Samtidigt blir jag oroad när jag hör politiker prata om att det är svårt att ha fler identiteter, säger hon och syftar på sverigedemokraten Björn Söders uppmärksammade uttalande om samer och judar som måste lämna sin ursprungliga identitet för att bli svenskar.

– Det är ju precis det minoritetspolitiken handlar om, att värna minoriteternas språk och kultur. Sveriges minoritetspolitik är ung men det känns som om den redan är hotad.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om