Det är två av flera alarmerande svar från elev- och vårdnadshavarenkäter läsåret 2018/2019. Statistiken visar att eleverna jämfört med tidigare år är mer nöjda på flera områden – men inte med den upplevda tryggheten.
– Problemet är bristen på studiero, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria Ehrnfelt (M):
– Det är stökigt och rörigt, framför allt i anslutning till klassrummen. Det är bråk och tjafs i korridorerna, främst på våra större skolor. Det är elever som går in och ut ur klassrummen, som inte är studiemotiverade och som får med sig fler barn. Många kan uppleva det väldigt hotfullt och obehagligt, när såväl barn som lärare höjer rösterna.
Hur alarmerande är det här?
– Oerhört alarmerande. Sedan kan jag tänka mig att det finns en koppling till samhället i övrigt. Allt fler känner sig otrygga och skolan är en offentlig plats med mycket människor i rörelse. Vi har i dagsläget inte övervakningskameror i skolorna, men det kanske vi borde ha? funderar skolpolitikern.
Har omstruktureringen, där många elever fått byta skola, påverkat?
– Det tror jag absolut. Kanske framför allt bland de yngre som gått på en liten skola och hamnat på en mycket mycket större. Vi vet att det blivit rörigare på vissa platser, när elever ska hitta sin plats i nya sociala sammanhang. Det tar sin tid.
Maria Ehrnfelt har dock hopp om att eleverna ska bli tryggare. Åtgärder har vidtagits – fler ska följa.
Hon nämner först det så kallade skolteamet. Nära två miljoner kronor har avsatts för tre nya socialpedagoger som ska jobba i nära samverkan med elevhälsan på alla kommunala grundskolor.
– Skolteamet kommer på plats under höstterminen, som en länk mellan skola och hem, skola och socialkontor.
Så finns det pågående projektet Samverkan för bästa skola, som stöttas av Skolverket och har just studiero som fokus.
– Det ser också ganska bra ut på lärarfronten inför skolstarten. Det kommer att ge en stabil organisation vilket förhoppningsvis ger effekt. Kringpersonal som kan fånga upp elever kan också vara nyckeln till väldigt mycket, så att lärare får lära ut och inte jaga barn som inte är i klassrummet.
Och de ekonomiska förutsättningarna för förbättring?
– Den budget vi har nu känner jag mig trygg med, men ökningen blir mindre framöver. Jag är fortfarande övertygad om att man ska satsa på skolan för att undvika framtida negativa ekonomiska och sociala konsekvenser, säger Maria Ehrnfelt.
Hon återkommer flera gånger till vikten av tidiga insatser, för att skapa vad hon kallar social hållbarhet.
– Man måste göra sociala investeringar i barn och unga, inte bara tänka på om det är kommunens, regionens eller statens kassa. Det är fortfarande skattepengar.
Barn- och utbildningsnämnden har sitt första möte efter sommaruppehållet den 27 augusti. Då ligger den senaste delårsrapporten, med enkäterna, på skolpolitikernas bord.