Linda Eriksson kommer varje fredag i maj att sÀtta ett litet skelett utanför kommuhuset för att uppmÀrksamma barn med funktionsnedsÀttningar.
TvÄ fredagar i rad har det suttit ett litet skelett pÄ trappan upp till kommunhuset.
Skelettet sitter fast med ett litet buntband och hÄller i en skylt dÀr det stÄr: "VÀntar pÄ att skollagen ska gÀlla för ALLA barn", signerat en förÀlder till barn med NPF.
FörÀldern heter Linda Eriksson.
â Den första fredagen (den 3 maj, reds. anm.) satte jag dit skelettet vid klockan 7. Vid klockan 8 var den borta, sĂ€ger hon.
Idén med skelettet har Linda Eriksson lÄnat frÄn ett inlÀgg i Facebook-gruppen RÀtten till utbildning: En skola för alla. DÀr hade en gruppmedlem satt upp ett likadant skelett med en nÀstintill identisk skylt utanför Falkenbergs kommunhus.
Linda Erikssons son Melker gĂ„r i ettan och Ă€r diagnostiserad med autism nivĂ„ 2 â dock utan IF, intellektuell funktionsnedsĂ€ttning. Det finns lagstadgade krav pĂ„ att barn med IF har rĂ€tt att gĂ„ i anpassad grundskola. Barn utan IF har det dĂ€remot inte.
Linda Eriksson menar att Melker behöver det stöd och den miljö som finns pÄ anpassad grundskola. Helst hade hon ocksÄ sett att han fick genomföra nÄgot som kallas omvÀnd integrering, vilket gÄr ut pÄ att han integreras i anpassad grundskola.
â Det har gjorts massor med anpassningar för Melkers skull, men det rĂ€cker inte. Det Ă€r fel skolform och miljö för honom. Han behöver ett mindre sammanhang och stöd frĂ„n speciallĂ€rare med kompetens kring just de hĂ€r funktionsnedsĂ€ttningarna.
Ă
ttaÄrige Melker har dinosaurier som sitt specialintresse. Mamma Linda sÀger att det mÀrks att han gÄr in alltmer i sin egen bubbla och sin "dinosaurievÀrld" nÀr det Àr jobbigt med alla intryck frÄn skolan.
Att Melker gÄr kvar i vanlig grundskola har lett till att han har gÄtt tillbaka i utvecklingen, sÀger hans mamma.
â Hans sprĂ„kkunskaper har gĂ„tt tillbaka, samtidigt som han allt oftare gĂ„r in i sin egen vĂ€rld och fĂ„r fler utbrott. Han mĂ„r inte bra i en för stressig miljö.
â De första skolĂ„ren Ă€r viktiga i ett barns liv och dĂ€r man sĂ€tter grunden för deras lĂ€rande. Om man inte gör det blir det jĂ€ttesvĂ„rt för dem senare. Jag förstĂ„r att det skulle bli dyrt men hur man Ă€n vrider och vĂ€nder pĂ„ det sĂ„ kommer de hĂ€r barnen att kosta pengar för kommunen. Det kommer man inte undan, sĂ€ger Linda Eriksson.
Hon jobbar sjÀlv som lÀrare i kommunen och sÀger att hon Àven i tjÀnsten ser barn som Àr i liknande sits som Melker.
â De barnen hamnar mellan stolarna. Man har pratat om vad som behöver göras för de hĂ€r barnen, men det hĂ€nder ingenting.
I förskoleklass började Melkers sprÄkutveckling att komma igÄng, berÀttar Linda Eriksson. "Men man mÀrker nu att den har gÄtt tillbaka och det har blivit svÄrare att förstÄ vad han sÀger", sÀger hon.
Linda Eriksson sÀger att oavsett om skelettet tas ner eller ej sÄ kommer hon att sÀtta det pÄ samma plats varje fredag i maj.
Raija Ikonen Àr grundskolechef i StrÀngnÀs. Hon tycker att det Àr jÀttebra att uppmÀrksamma arbetet med en fungerande skolgÄng för alla barn genom olika typer av aktioner som belyser budskapet.
Hon sÀger att hon av sekretesskÀl inte kan uttala sig om enskilda barns situation, men sÀger att det alltid görs en bedömningsanalys nÀr det Àr tal om att genomföra omvÀnd integrering för ett barn.
â Alla sĂ„na hĂ€r elevhĂ€lsoarbeten börjar alltid med planering pĂ„ skolan kring eleven, för att sen samrĂ„da med expertis, bland annat med psykolog, för att ta reda pĂ„ vad som skulle kunna passa för barnet. Diagnoser kan ju skilja sig mycket frĂ„n person till person.
Det Àr alltsÄ inte ett blankt nej till omvÀnd integrering om ett barn inte har IF?
â Nej. Det görs olika bedömningar. Ofta Ă€r det vĂ„rdnadshavare som önskar det, sen initierar man de olika förberedande samtalen och pratar med anpassad grundskolas rektor. SjĂ€lva besluten tas av rektorerna med vĂ„rdnadshavares medgivande.
Men om man inte fÄr plats i anpassad grundskola som elev med omvÀnd integrering, vad finns det för alternativ för eleven dÄ?
â Det Ă„ligger hela tiden skolan att hitta lösningar för elevens behov och planera för att deras skolgĂ„ng ska fungera. En del skolor har egna sĂ€rskilda undervisningsgrupper för det, till exempel. Man ska alltid uppmuntra förĂ€ldrar att föra dialog med skolan, dĂ„ det Ă€r dĂ„ man hittar de bĂ€sta lösningarna för barnen.
Raija Ikonen ser inte att det skulle finnas nÄgon risk att man frÄn skolornas hÄll skulle vara för restriktiv med att lÄta elever gÄ i anpassad grundskola eller tillÀmpa omvÀnd integrering i de fall dÄ det skulle behövas.
Har ni sett nÄgra tecken pÄ att det skulle vara för fÄ platser pÄ anpassad grundskola tillgÀngliga för elever utan IF?
â Vi har inte haft sĂ„ jĂ€ttemĂ„nga förfrĂ„gningar frĂ„n vĂ„rdnadshavare gĂ€llande det. Vi vet att vi har en stor tillvĂ€xt pĂ„ elever med IF som vi har förberett oss pĂ„ att kunna ta emot. Om det kommer sĂ„na förfrĂ„gningar sĂ„ fĂ„r man bedöma dem individuellt, sĂ€ger hon.