Det handlar om en lantbrukare i Strängnäs kommun. Efter ett besök av kommunens miljöinspektörer 2013 tvingades bolaget bakom gården att förbättra ströbäddarna i ladugården och ordna ett tätt lagringsutrymme för gödsel.
Ladugården uppges vara byggd på lerjord. Djuren står på en cirka 30 centimeter tjock halmbädd ovanpå ett nästan lika tjockt lager hårdpackat grus. Enligt kommunens mening kan näringsämnen från gödslet läcka ut i omgivningarna, något som kan leda till övergödning och förorenat dricksvatten. Gården ligger cirka 700 meter från ett vattendrag som mynnar ut i Mälaren.
Lantbruksbolaget överklagade kommunens beslut till länsstyrelsen. Länsstyrelsen gick på kommunens linje och slog fast att även packat grus har en hög genomsläpplighet.
Även länsstyrelsens beslut överklagades – och den här gången fick lantbrukaren rätt. En dom från mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt upphävde kommunens beslut. Domstolen hänvisar till en utredning som har gjorts av ett miljökonsultföretag på lantbrukarens uppdrag. Enligt utredningen hindrar det befintliga underlaget näringsläckage på ett effektivt sätt. Mark- och miljödomstolen skriver att den "inte finner skäl att ifrågasätta detta yttrande".
Men det gör Strängnäs kommun. I sitt överklagande till högsta instans, mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt, skriver nämnden för hållbart samhälle att det kan bildas torrsprickor i lerjordar som snabbt kan leda näringsämnen till grundvattnet. Kommunen anför också att delar av gården ligger i ett område där jordarten är sandig morän. Dessutom finns kritikpunkter mot konsultens utredning.
Den rättsliga processen fortsätter. Nyligen meddelade överdomstolen att ärendet kommer att tas upp till prövning.