Efter mÄnga Ärs förhoppningar om en restaurering av den flera hundra Är gamla biskopsborgen, som sedan 1626 fungerat som Sveriges andra gymnasium, var det Àntligen dags.
En yttre och inre reparation blev möjlig sedan domkapitlet 1862 sökt ett anslag pÄ drygt 70 000 riksdaler, varpÄ stÄndsriksdagen 1863 beviljat ett statligt belopp pÄ 50 000 riksdaler och stiftets Emeritusfond lÄnat ut 20 000 riksdaler.
Vid den yttre restaureringen Äterfick huset bland annat sina trappstegsgavlar. FrÄgan om en inre reparation hade diskuterats lÀnge och ytterligare blivit aktualiserad med skolreformen 1850, dÄ gymnasiet förenades med apologist- och lÀrdomsskolan. Det var den lÀgre förberedande skola som hÄllit till i den gamla katedralskolan, konsistoriehuset, det högra huset framför domkyrkan.
Reformen 1850 degraderade det kungliga gymnasiet till högre elementarlÀroverk och en andra skolreform 1878 till högre allmÀnt lÀroverk.
Arkitekt för ombyggnaden 1863 var Per Johan Ekman som bland annat 1857 hade ritat VÀsterÄs nya lÀroverk. I VÀsterÄs grundades landets första gymnasium 1623.
En intressant uppgift av Björn Thordeman, som skrivit Roggeborgens historia, Àr att biskop Annerstedt redan 1859 begÀrt ett anslag pÄ 136 000 riksdaler av prÀstestÄndet. Det för ett bygge av ett nytt skolhus ritat av professor F.W. Scholander, men han fick avslag.
Scholander hade gÄtt i skolan hÀr ett par terminer pÄ 1830-talet. Hans mor, född Nyström, hade som nybliven Ànka med sonen och tre döttrar flyttat frÄn Stockholm till StrÀngnÀs 1829 och köpt en gÄrd vid den nuvarande Sundkarlsbacken.
15 Ă„r gammal flyttade Fredrik Wilhelm till Stockholm och sin morbror arkitekten Axel Nyström, senare professor vid Konstakademien och chef för ĂverstĂ„thĂ„llarĂ€mbetet. Redan dĂ„ började Fredrik Wilhelm vid Konstakademiens byggnadsskola. Han blev med tiden sjĂ€lv professor och beskriven som navet i det svenska konstlivets hjul under 1850-, 60- och 70-talen.
LÀngst till vÀnster syns taket pÄ domprostgÄrden och ovanför huset Lyktan, Paulinska huset och det nuvarande biskopshuset frÄn 1640-talet.
1882 utsÄgs domprosten A.T. Strömberg till ny biskop och fick flytta in i biskopshuset som dÄ fÄtt en ny exteriör i hollÀndsk renÀssans av arkitekten Claes Grundström. Denne hade fÄtt sin utbildning av Fredrik Wilhelm Scholander. Claes Grundström har i en intervju sagt att han inspirerats av det Petersenska huset frÄn 1600-talet, vid Munkbron i Stockholm, inför ombyggnaden av biskopshuset.
StrandvÀgen nedanför biskopsgÄrdarna fram till ÄngbÄtsbron fanns inte. Den började lÀggas ut 1858, dÄ kyrkogÄrdsmuren började rivas och allt materiel frÄn kyrkans murar kördes ned till stranden som bÀrlager för den nya gatan.
Kyrkans nya orgel som invigdes 1860 fick ocksÄ tegel frÄn muren till sitt fundament. Murarna hade varit omkring tvÄ meter höga och bestod av tegel och grÄsten.
Nedanför biskopshuset fanns inget badhus, det syns en vit grind och man kan skymta ett staket efter stranden.
De tvÄ stora vita husen till höger vid ÄngbÄtsbron uppfördes i början av 1860-talet. Det vÀnstra huset vid Storgatan dÀr Europaskolan ligger i dag, var byggt 1863 för brukspatron Gustaf Bernhardt som Àgde Ekensholm och StÄlbÄga stÄngjÀrnshammare.
Framför det vĂ€nstra huset ligger Ăstra tullen. Till vĂ€nster ovan husen vid Ă„ngbĂ„tsbron syn rĂ„dhuset frĂ„n 1600-talet och nĂ„gra takĂ„sar av den bebyggelse som försvann vid stadsbranden 1871.