De har tre barn, Ludvig sex år, Felicia fem år och Amanda 15 månader. Dagmamman Monica Johnsson bor nära och valet av barnomsorg föll sig naturligt.
– Vi kände till Monica. Hon har barn som är lika gamla som vi. De är tre dagmammor i Stallarholmen, berättar Kristina Peltola.
Hon och Marcus Andersson hade en vän med ett barn som var ett år äldre än deras eget äldsta. Hon rekommenderade Monica Johnsson.
– Men dagmamma hade ändå varit vårt alternativ. Ludde var inte så framåt. Vi ville att syskonen skulle gå tillsammans. Det var bra för dem och smidigt för oss, berättar Kristina Peltola.
– Det känns bra att samma person är där när man hämtar och lämnar, säger Marcus Andersson. På dagis vet man aldrig vem som är där. Det är bra med olika människor, men det känns inte alltid så tryggt.
Kristina Peltola och Marcus Andersson säger att de inte är så insatta i det här med pedagogik i förskolan. Men de har aldrig känt att de saknat något.
– Man känner när det är rätt person. Då spelar utbildning mindre roll, säger Kristina Peltola. Jag vet inte om dagmammorna uttryckligen följer skolverkets pedagogiska riktlinjer, men i Stallarholmen går i alla fall dagbarnen till förskolan en gång i veckan för att få pedagogisk verksamhet.
– Vi ser det som ett bra sätt för barnen att lära känna framtida klasskamrater, säger Marcus Andersson. Den sociala biten blir viktig när barnen kommer upp en bit i åldrarna.
Men barnen får också vara tillsammans med andra barn när dagmammorna tar hand om varandras grupper. De hjälper varandra när till exempel någon blir sjuk.
Kristina Peltola och Marcus Andersson säger att det inte är lika vanligt med dagmamma nu som när de själva var små.
– Folk blir förvånade när vi berättar att våra barn är hos dagmamma. Sedan berättar de att de själva hade dagmamma som små, säger Kristina Peltola.
Mikael Claesson
Praktikant