Många sörmlänningar är skuldsatta på livstid

Coronapandemin inföll när fastighetsmarknaden var på topp, precis som bostadskraschen. Konsekvenserna är ännu för tidiga att utvärdera, men pandemins efterföljder riskerar att bli en ovälkommen repris.

– Visst finns det likheter mellan det som händer nu och det som hände då, men det finns också skillnader. Fler är belånade idag. Vi är också mer belånade, men har en annan syn på skuldsatta, säger Ann-Sofie Henrikson, lektor i rättsvetenskap vid Umeå universitet.

Över 16 000 av de personer som skuldsattes under bostadskraschen har fortfarande kvar sina skulder. Tillsammans är de skyldiga 4,9 miljarder kronor. Sörmlands hårdast drabbade kommun är Eskilstuna där drygt 200 personer fortfarande är i skuld. I Nyköping är de drygt hälften så många. 

Många kommer att leva med skulderna livet ut, de kallas evighetsgäldenärer. Skulderna består till omkring tre fjärdedelar av obetalda räntor. De ägs ofta av inkassoföretag som tagit över de ursprungliga kostnaderna. Kreditgivarna har i regel fått tillbaka sina pengar i form av avgifter och räntebetalningar vid det här laget. 

– Idag har många tagit stora lån och lever på gränsen. Då klarar man inte av stora förändringar som att bli av med jobbet eller hamna i skilsmässa, förklarar Henrikson. 

Stor skuldsättning sträcker sig bortom privatekonomin, det är vanligt att det sociala livet förändras och att skilsmässor följer. Den skuldsatta känner inte sällan skuld och kan dra sig undan. Personer med ekonomiska problem drabbas oftare av depression. 

Vägen mot skuldsättning börjar ofta med att ett större lån. När lånet inte längre kan betalas tas mindre lån för att lösa betalningarna av det ursprungliga lånet, och så fortsätter det. Det tar ofta flera år innan systemet nått vägs ände, enligt Ann-Sofie Henrikson.

Pandemins effekter för privatpersoner kan komma att visa sig först om flera år, men att fler hamnar i skuld är mycket sannolikt, enligt Henrikson.

Av de som skuldsattes på 90-talet har många nått pensionsåldern och är beroende av samhällets trygghetssystem. De besparingar som följer efter en konjunkturnedgång riskerar att drabba den redan utsatta gruppen.

– Människor hamnade i skuld eftersom bankerna lånade ut stora summor till privatpersoner på ett sätt som inte varit aktuellt tidigare. När de väl var fast i skulder fanns det ingen utväg, säger Henrikson.

Efter att ha varit skuldsatta i några år insåg många att de aldrig skulle bli av med sina skulder. Följden blev att  många gav upp och hamnade i en ond spiral. Det var svårt att få skuldsanering, som inte ens var ett alternativ innan 1994, kraven var hårda och många nekades. Sedan 2016 är kraven lägre, och många av de som nekades då, skulle sannolikt få sina ansökningar beviljade idag.

– Idag finns det en tro på att skuldsatta vill göra rätt för sig, en insikt om att ingen tjänar på att de här personerna hamnar utanför samhället. Dessutom kostar det samhället pengar att driva in skulder. Det finns trots det en hel del kvar att göra, säger Henrikson.

Den som har svårt att betala sina skulder uppmanas att omgående ta kontakt med kreditgivaren för att göra upp en betalningsplan. Hos kommunens ekonomiska rådgivare finns det möjlighet att få rådgivning kring privatekonomi. 

– Det är inte läge att belåna sig mycket just nu, vänta tills krisen är över. Köp mindre och byt upp dig senare, uppmanar Henrikson.