Lisa Svensson, forskaren bakom studien frÄn Göteborgs universitet, menar att den förebyggande tandvÄrden för barn Àr en viktig orsak till att tandlÀkarskrÀcken minskat i Sverige.
NÀstan var femte av de tillfrÄgade i en nationell intervjustudie med 3 500 slumpvis utvalda vuxna personer uppger Àr rÀdda för att gÄ till tandlÀkaren.
Hos 4,7 procent av de tillfrÄgade Àr tandlÀkarrÀdslan svÄr, hos 4,5 procent mÄttlig och 9,8 procent lÄg. Drygt 80 procent upplever ingen rÀdsla alls.
Studien ingÄr i en avhandling frÄn Göteborgs universitet av Lisa Svensson, tandlÀkare och disputerad inom odontologisk vetenskap.
"Folk Àr inte alls sÄ rÀdda för tandvÄrden lÀngre", sÀger hon i ett pressmeddelande och jÀmför med en liknande studie frÄn 60-talet, dÄ över 60 procent uppgav att de var rÀdda.
Detta inte minst tack vare förebyggande tandvÄrd för barn och unga som bidragit till bÀttre tandhÀlsa, och dÀrigenom minskat behoven av omfattande ingrepp i en tidig Älder. En annan bidragande orsak Àr, menar hon, en mer jÀmstÀlld relation mellan tandlÀkare och patient.
Hon betonar samtidigt att tandlÀkarrÀdslan fortfarande Àr sÄ pass utbredd att den utgör ett folkhÀlsoproblem.
En tillbakablick pÄ tandvÄrden genom Ärhundradena ger visst fog för skrÀcken. Eller vad sÀgs om djurbajs mot tandverk, munskölj med urin eller tandblekning med salpetersyra?
LÄngt in pÄ 1900-talet var tandlÀkarbesöket ofta förknippat med svÄr smÀrta, och tandlÀkaryrket frÀmst ett praktiskt sÄdant. Fokus lÄg pÄ att laga hÄl, dra ut tÀnder och framstÀlla proteser.
Odontologin har de senaste hundra Ären tagit stora steg. Via grundandet av FolktandvÄrden, de kontroversiella Vipeholmsexperimenten, flourtanter och allmÀn tandvÄrdsförsÀkring har Sverige ett av de lÀnder i vÀrlden med bÀst munhÀlsa.
PÄ Vipeholms anstalt matades patienter med funktionsnedsÀttningar med enorma mÀngder godis för att undersöka orsaken till hÄl i tÀnderna. Utnyttjandet av patienterna har senare kraftigt ifrÄgasatts.
För de allra flesta utgör ett tandlÀkarbesök i dag ingen större fysisk pÄfrestning. Den allra svÄraste tandlÀkarskrÀcken kan emellertid handla om annat Àn smÀrtsamma minnen frÄn tandlÀkarstolen.
"De mest tandvÄrdsrÀdda har ofta negativa erfarenheter, med mycket smÀrta inblandad, men kÀnslan av utsatthet kan ocksÄ bero pÄ tidigare erfarenheter av vÄld mot ansikte och mun, eller sexuella övergrepp", konstaterar Lisa Svensson.
Men det finns hjÀlp att fÄ. Till specialisttandvÄrden i Sörmland kommer dagligen patienter med svÄr tandlÀkarskrÀck. Vissa har, trots stora besvÀr, undvikit tandlÀkaren sÄ lÀnge som i 20 Är.
â Vi som jobbar med tandvĂ„rd kliver innanför den intima zonen. Vissa har varit illa hanterade av tandlĂ€kare, andra har upplevt svĂ„r smĂ€rta och andra tycker överhuvudtaget inte om att nĂ„gon kommer sĂ„ nĂ€ra. TyvĂ€rr ser man ocksĂ„ ibland att rĂ€dslan bottnar i att man varit utsatt för sexuella övergrepp, sĂ€ger Bodil Linde Olsson, övertandlĂ€kare, klinikchef för specialisttandvĂ„rden Ă sidan i Nyköping och specialist i orofacial medicin.
Konceptet lördagsgodis föddes som en direkt följd av Vipeholmsexperimenten, som visade att stor godiskonsumtion en dag i veckan var mindre farligt Àn mÄttlig konsumtion flera dagar i veckan.
I de fall dĂ€r det handlar om rĂ€dsla för smĂ€rta kan det, berĂ€ttar hon, rĂ€cka med bedövning och fokus pĂ„ tillit â sĂ€ger patienten stopp sĂ„ stoppar man. Patienter med svĂ„r Ă„ngest kan fĂ„ lugnande medicin eller, i de svĂ„raste fallen, narkos eller KBT-behandling.
â För narkos har vi begrĂ€nsade resurser, men vi har en psykolog vi kan remittera direkt till. DĂ€r finns stora möjligheter att fĂ„ hjĂ€lp och jag rekommenderar alla att tacka ja, men tyvĂ€rr Ă€r det vĂ€ldigt fĂ„ som gör det. Jag har sett patienter som verkligen blivit hjĂ€lpta och som efter avslutad behandling fungerar alldeles utmĂ€rkt i tandvĂ„rdssituationer. Det Ă€r en glĂ€dje. För varje sĂ„dan patient kĂ€nner man en seger.