Bröstcancerföreningen Aurora Sörmlands medlemmar som har en spridd bröstcancer och behandlas med cellgifter tillhör riskgrupperna som ocksÄ fortsÀttningsvis behöver hÄlla sig till restriktionerna. Ordförande Terhi Johnsson fÄr mÄnga samtal frÄn oroliga medlemmar.
För mÄnga har de tvÄ Ären av pandemirestriktioner inneburit nya levnadsvanor och rutiner. Och det Àr inte alla mÀnniskor som kÀnner brÄdska med att bryta bubblan av isolering och avstÄnd.
Terhi Johnsson Àr vÀl insatt i mÀnniskors kÀnslor och rÀdslor, sett ur flera synvinklar i samhÀllet. Hon arbetar inte enbart som kurator pÄ Fröslunda vÄrdcentral utan Àr Àven ordförande i Bröstcancerföreningen Aurora Sörmland.
â Jag har varit ordförande och sprĂ„krör för Auroras runt 330 medlemmar i ett Ă„r, en speciell tid helt dominerad av corona. Pandemi och smitta Ă€r nĂ„got vi pratat och pratar mycket om. Cancerpatienter utgör ju i stor mĂ„n en riskgrupp.
â Speciellt vĂ„ra medlemmar som har en spridd bröstcancer, med stor risk att dö i förtid, och som genomgĂ„r cellgiftsbehandling har ett nedsatt immunförsvar. De behöver ocksĂ„ i fortsĂ€ttningen vara vĂ€ldigt försiktiga. Ăven om restriktionerna slĂ€pper och samhĂ€llet Ă„tergĂ„r till det normala. Blir de sjuka i covid-19 kan det bli förödande.
Terhi Johnsson, som sjÀlv Àr friskförklarad efter tvÄ bröstcancerdiagnoser, upplever en stor rÀdsla för covid i föreningen. Hon fÄr mÄnga samtal frÄn oroliga medlemmar, och lÄngt ifrÄn bara frÄn "tanter", som hon menar Àr den allmÀnna uppfattningen om en bröstcancerpatient. Sjukdomen kryper lÀngre och lÀngre ner i Äldrarna, samtidigt som fler överlever. Men törs de vistas i samhÀllet nu?
â Jag tror egentligen att alla mĂ€nniskor behöver tĂ€nka att livet Ă€ndĂ„ inte helt Ă„tergĂ„r till hur det var. Ăven om man Ă€r vaccinerad. Omikronvarianten finns kvar, och hur en kvinna med spridd bröstcancer reagerar pĂ„ det viruset vet vi egentligen vĂ€ldigt lite om. De allmĂ€nna rĂ„den om fortsatt försiktighet behöver nog alla leva efter.
Som kurator pÄ Fröslunda vÄrdcentral i Eskilstuna "trÀffar" Terhi mÀnniskor i alla Äldrar. Under pandemin har en ganska stor andel fysiska besök pÄ vÄrdcentralen stÀllts om till telefonsamtal. Men hon gör Àven hembesök, ofta hos Àldre som blivit sittande i hemmet och sörjer tvÄ förlorade Är.
â VĂ„r profession har fĂ„tt hantera fler sorgesamtal. MĂ„nga mĂ€nniskor har under chockartade former förlorat anhöriga. Och mĂ„nga studenter har haft vĂ€ldigt jobbigt med att stĂ€lla om till digitalundervisning. De kanske flyttat till Eskilstuna bara för att studera och sett fram emot att plugga och trĂ€na tillsammans med vĂ€nner, och sĂ„ pang Ă€r alt bara borta.
Den som Àr det minsta orolig över hur det ska bli nÀr vi ska börja leva som vanligt igen tipsas om att boka tid för stödsamtal pÄ sin vÄrdcentral.
Ăn har de slopade restriktionerna inte hunnit bli ett ledande samtalsĂ€mne.
â Vi har inte kommit dit Ă€n men mĂ„nga har mĂ„tt vĂ€ldigt dĂ„ligt under pandemin. Ăver isolering, oro och stöket i samhĂ€llet. MĂ„r man inte 100 innan gör en pandemi lĂ€get mĂ„nga resor vĂ€rre. Och att nu vĂ„ga sig ut i samhĂ€llet igen skapar i sig Ă„ngest och grubblerier. Vi kuratorer fĂ„r peppa, ge rĂ„d om saker att göra som skingrar tankar och lugnar. MĂ„nga samtal om promenader, att lyfta blicken och se omvĂ€rlden har det blivit, och vi tjatar om mindfulness. Inaktivitet kan vara stressande i sig.
Terhi Johnsson konstaterar att lÄngt ifrÄn alla mÀnniskor mÄr bra av umgÀnge och nÀrhet. MÄnga har upplevt isoleringen som nÄgot positivt, ett skydd. Och dÀrför tror hon att det Àr bra om tillbakagÄngen till ett öppet samhÀllet sker successivt. Att den fÄr ta tid.
â Ăr du orolig och grubblandet gĂ„r ut över vardag och sömn, tveka inte att kontakta kuratorn pĂ„ din vĂ„rdcentral. Ett stödsamtal kan alla behöva.