Barnfetman ökar i pandemins spår – Sörmland sticker ut

– Sörmland ligger bland de högsta, det visar den här nya statistiken, säger Charlotte Nylander, barnhälsoöverläkare, om de nya siffror som nu sammanställs över andelen barn med övervikt och fetma i landet.

Att vikten bland landets fyraåringar ökat visar en ny nationell undersökning. Det sker efter att andelen överviktiga och feta barn har legat stabilt under flera år. De exakta siffrorna i den nya undersökningen har inte sammanställts helt än, men det handlar om en uppgång på flera procentenheter.

Sörmland sticker ut i statistiken redan sedan tidigare som ett av de län som har högst andel fyraråringar som väger för mycket. 2018 var genomsnittet i riket 9,2 procent för övervikt och 2,2 för fetma. I Sörmland var motsvarande siffror 11,3 respektive 2,8 procent, den fjärde högsta nivån i landet.

Och ökningen som nu syns i hela landet återfinns även i Sörmland. Förra året hade 13,3 procent av fyraåringarna här övervikt och 3,8 procent fetma.

Den som drabbas av övervikt tidigt riskerar att få hälsoproblem senare i livet. Samtidigt ökar tidiga insatser chansen att komma till rätta med problemen.

– Om man får hjälp tidigt i livet så går det bättre än om man får hjälp sent, säger Charlotte Nylander.

Att fler barn blivit överviktiga under det senaste året tros bero på pandemin.

– I Sörmland såg vi att läget hade stabiliserats, fram till att pandemin kom. Därefter såg vi den här försämringen, och den gör oss oroade, säger Charlotte Nylander.

Pandemin verkar ha lett till att fler barn äter sämre och är mer stillasittande.

– Man kanske inte får samma hjälp från mor- och farföräldrar att komma ut som tidigare, man kanske lagar snabbare mat för att man är stressad eller så är man mer hemma och stillasittande, säger Charlotte Nylander.

En bidragande orsak till att stillasittande ökat kan vara att många aktiviteter för barn har varit inställda på grund av smittläget.

Nu behövs insatser för att vända trenden, menar Charlotte Nylander.

– Vi behöver hjälpas åt både i hälso- och sjukvården och i samhället i stort för att barnen ska må bättre.

För de enskilda familjerna handlar det om att ta del av den hjälp som erbjuds – och att fundera kring sina levnadsvanor, menar barnhälsoöverläkaren.

– Man behöver tänka på vad man äter och dricker, och hur man rör på sig.