– Det stämmer att det står ett hus på en plats som saknar bygglov, men det ska mycket till för att plocka ner det och det vore samhällsekonomiskt oförsvarbart, säger Mikael Rojek.
Han är mer inne på att ärendet kan lösas med någon form av kompromiss eller att det kan bli tal om kompensation för någon av parterna.
– Den yttersta konsekvensen av att huset står utan bygglov är att utfärda ett rivningsföreläggande. Det kan inte uteslutas.
I och med att kommunen tidigare varit positivt inställd till fler året-runt-bostäder i området, samt att de även beviljat sådana, anser de att ett rivningsföreläggande vore orimligt att gå fram med. Det menar Mikael Rojek som gärna vill föra diskussionen om hela fritidshusområdet i stället.
– Det är vad vi kallar ett omvandlingsområde och vi vill göra en ny detaljplan som omfattar 200 fastigheter. Får man till VA-biten så tål området större hus för permanentboende, säger han.
En detaljplan för fritidshusområdet påbörjades 2009 med syfte att öka byggrätterna och erbjuda en fungerande VA-lösning till områdets fastigheter. Det planarbetet avbröts 2014 eftersom förutsättningarna för kommunalt VA var allt för oklara.
Det har Sevab, enligt Mikael Rojek, nu en lösning på. Genom ett samarbete med en grannkommun har man tagit fram en plan för hur vatten och avlopp till området ska anläggas.
Kommunen lägger därför fram ett förslag om att återuppta det avbrutna planarbetet från 2014.
– Problemet med att det står ett färdigbyggt hus på plats som saknar bygglov är något som kan regleras med en ny detaljplan. Det finns flera liknande tvister i området som kan lösas med hjälp av en ny plan, dessutom ges möjlighet att tillåta nya byggrätter med året-runt-standard, säger Mikael Rojek.
Han betvivlar inte att det tullats på mått och regler i det aktuella fallet, men att det ändå ska kunna beaktas i det kommande detaljplanearbetet där avvägningar mellan olika intressen görs.
– De får söka bygglov på nytt när den nya detaljplanen antagits. Nämnden har tyckt att huset kan ligga där det ligger, men att det inte ska innebära någon olägenhet för grannarna, säger samhällsbyggnadsstrategen.
I fallet med kvinnan, som tycker att grannen byggt sitt hus för högt och för nära hennes tomt, säger Mikael Rojek:
– Jag kan förstå att de upplever en frustration och det är sådant vi måste titta på. Det kanske kan avhjälpas med mindre justeringar. Vi kommer att ha en dialog med parter som känner olägenhet och här ska möjligheter och alternativ prövas för att nå en bra lösning.
Men familjen vi träffat har en annan syn på saken:
– En förändring av detaljplanen kan aldrig medge ett hus av dess nuvarande proportion och placering, endast 75 centimeter från vår tomtgräns, säger sonen.
– Man hävdar från kommunen att ärendet är komplicerat medan mark- och miljödomstolen och länsstyrelsen fastslagit att byggloven har fem grova avvikelser som inte går att betrakta som ringa. Kan kommunen agera och göra som den vill, frågar sig sonen.