Strax efter det att Häradsbon Linda Bysell hade fyllt 18 år tatuerade hon sig för första gången.
‒Jag var med en kompis till Eskilstuna som skulle tatuera sig. Några planer på att själv skaffa någon fanns inte på kartan. Men när tatueraren sa att han hade tio minuter över och undrade om jag också ville göra en så fick jag ett infall.
‒Det blev en personlig text på magen, som jag inte kommer att visa, säger hon och ruskar på huvudet.
[fakta nr="1"]
Linda Bysell fick ett återfall och upprepade sitt misstag för sju år sedan.
‒Ja, då lät jag tatuera in tre hjärtan på foten som representerar våra barn. De är ifyllda med deras favoritfärger som är rosa, grönt och blått. Får jag säga det själv så ser det hemskt ut, säger hon och skrattar.
Enligt Linda Bysell handlar båda tatueringarna om tillfälliga infall under lätt grupptryck. Hon är inte så lite självkritisk när hon pratar om sina kroppsmålningar och hoppas att hon kan utgöra ett gott exempel för att det är lätt att ångra sig efteråt.
‒Jag är inte bitter. Just då var det en rolig grej och de är i alla fall personliga, säger hon och sneglar ner mot foten som pryds av tre hjärtan.
Vad har du fått för reaktioner på dina tatueringar?
‒Lite hånfulla kan jag nog säga. Den på magen har inte så många sett, men några har frågat om barnen själva fick göra den på foten. Tatueraren som gjorde den senaste tatueringen var dessutom en total nybörjare, vilket kanske inte gjorde resultatet bättre.
Ångrar du dig i dag?
‒Ja, och jag tror att många som tatuerar sig gör det. Ska du göra en tatuering ska den vara genomtänkt, personlig, och vikigast av allt skickligt utförd.
Var det kostsamt att göra dem?
‒Nej, det var inga pengar att tala om. Korrigeringen som jag låtit göra på fotmotiven har kostat lika mycket som ursprungstatueringarna. Den blev marginellt bättre kan jag tillägga.
Tänker du göra någon mer tatuering?
‒Ja, jag ska bara komma på ett bra motiv som jag kan täcka över motiven på foten med.
Linda Bysell uppmanar alla som känner minsta tvekan inför att tatuera sig att avstå. Med den här delen i vår serie om tatueringar hoppas hon kunna hjälpa någon som riskerar att hamna i samma situation.
‒Det här är inga tatueringar som jag visar upp med stolthet, men å andra sidan kunde det ha varit mycket värre, säger hon och skrattar.