Strax efter det att grannen satt i gÄng med sitt husbygge, vÄren 2010, reagerade kvinnan och hennes son. De hade sjÀlva tidigare godkÀnt byggplanerna, men nÀr plattan vÀl var gjuten sÄg verkligheten annorlunda ut.
â Stora delar av tomten hade schaktats om och fyllts upp. Huskroppen hade flyttats nĂ€rmare vattnet och oss, i jĂ€mförelse mot hur bygglovsskissen sĂ„g ut. Det kĂ€ndes direkt att det inte rimmade med vad som förespeglats oss, sĂ€ger sonen.
Familjen har haft sitt fritidshus i StrÀngnÀs kommun i mÄnga Är och omrÄdet har varit just ett sportstugeomrÄde med hus i ett plan pÄ upp till 60 kvadrat. Enligt mamman hade de inget emot att grannen skulle fÄ bygga nytt och större sÄ lÀnge det följde gÀllande detaljplan för omrÄdet.
â Vi hörde av oss till bygglovsenheten 2010 om att det hela kĂ€ndes fel, sĂ€ger sonen.
I början av 2011 fick mamman mejlsvar frÄn dÄvarande plan- och byggchefen Marie Jonsson dÀr hon skriver: "Eftersom byggnationen endast Àr pÄbörjad kan vi i dagslÀget inte avgöra om den fÀrdiga byggnationen kommer att överensstÀmma med det beviljade bygglovet".
â DĂ„ Ă€r det ju pĂ„ tok för sent. Det mĂ„ste vĂ€l rimligtvis ha varit bĂ€ttre om kommunens handlĂ€ggare engagerat sig i Ă€rendet tidigare. Det hade sparat resurser för bĂ„de oss och vĂ„ra byggande grannar, sĂ€ger mamman.
I november 2012 överklagade mamman formellt alla bygglov för grannens hus. I april Äret dÀrpÄ rev lÀnsstyrelsen upp dem med motivering att de inte rimmade med detaljplanen. Sedan dess har grannen överklagat Àrendet till sÄvÀl mark- och miljödomstolen, som mark- och miljööverdomstolen för att Äter hamna hos lÀnsstyrelsen. Samtliga instanser har avslagit överklagandet och gett familjen rÀtt.
â Kommunen har en stor skuld i det hĂ€r. Vad det handlar om Ă€r att det stĂ„r ett för högt hus för nĂ€ra vĂ„r tomt och det hade inte behövt gĂ„ sĂ„ lĂ„ngt om kommunen hade engagerat sig i Ă€rendet frĂ„n början, sĂ€ger sonen.
I januari 2015 beslutade samhÀllsbyggnadsnÀmnden i StrÀngnÀs kommun att avslÄ ansökningarna om nya bygglov. Samma ansökningar som de sex Är tidigare hade godkÀnt, sÀger mamman.
Ni var sjÀlva med och godkÀnde grannarnas bygglov, sÄg det annorlunda ut dÄ?
â Vi motsatte oss aldrig att de skulle fĂ„ bygga hus sĂ„ lĂ€nge de följde detaljplanen, men med uppförande av en hög mur och med den utbyggnaden blir avstĂ„ndet nu endast 75 centimeter frĂ„n vĂ„r tomtgrĂ€ns.
Ni överklagade formellt byggloven i slutet av 2012, men kan ni förstÄ att det uppfattades som ganska sent?
â Vi började protestera mot grannens bygge redan 2010 och hade en sittning i kommunhuset med bygglovschefen. Vi fick under en lĂ„ng tid besked frĂ„n kommunen att bygglovet inte gick att överklaga. NĂ€r vi Ă€ndĂ„, av utomstĂ„ende expertis, blev informerade om att vi kunde överklaga bygglovet sĂ„ gjorde vi det eftersom vi aldrig fick nĂ„got delgivningsbeslut, sĂ€ger mamman och förklarar att grannens hus Ă€r en betydande olĂ€genhet för dem pĂ„ grund av storleken och placeringen.
â Kort och gott: det stĂ„r ett för högt hus för nĂ€ra vĂ„r tomt. Det Ă€r vad det hĂ€r handlar om.
â Vi hade gĂ€rna sett att kommunen tagit tag i det hĂ€r lĂ„ngt tidigare. Vi har fĂ„tt rĂ€tt i den meningen att bygglovet dragits in av mark- och miljödomstolen.
Vad Àr en rimlig lösning för er, vad skulle ni kunna leva med för att slÀppa det hÀr?
â Kommunenhar redan medgett att man gjort fel sĂ„ det enda rĂ€tta Ă€r ett rivningsförelĂ€ggande av den huskropp som ligger för nĂ€ra vĂ„r tomt, detta ligger i linje med de lagar som finns samt hur andra kommuner hanterar liknade situationer, svarar mamman.
â Till slut orkar man inte lĂ€ngre och det vet de om. För oss att koppla in en advokat, som kostar tusentals kronor i timmen och stĂ€mma kommunen, det Ă€r bara inte rimligt, tillĂ€gger sonen.
Tidningen har varit i kontakt med familjen, vars husbygge mor och son protesterar mot. De vÀljer att inte uttala sig i frÄgan.