Starten gÄr vid Mariefreds skjutbana, men nÄgot mÄl finns inte.
â Det kan vara tufft mentalt. Springer du ett vanligt maratonlopp sĂ„ kan du tĂ€nka "nu Ă€r det bara sju kilometer kvar till mĂ„l" nĂ€r det börjar ta emot. HĂ€r Ă€r det bara att gĂ„ pĂ„, sĂ€ger banansvariga Stefan Jonsson.
â LĂ€ngst fram gĂ„r en farthĂ„llare, en person som ser till att marschen hĂ„ller fem kilometer i timmen och som ingen fĂ„r gĂ„ om. LĂ€ngst bak finns en pĂ„fösare som man inte fĂ„r hamna bakom, sĂ€ger Mariefredsbon.
TvÄ bajamajor pÄ en slÀpvagn finns stÀndigt med i följet, och dÀr fÄr deltagarna utrÀtta sina behov i sammanlagt 24 minuter per dygn. Var sjÀtte timme görs ett pit stop vid depÄn vid skyttebanan. DÀr fÄr deltagarna ta proviant eller nya klÀder ur sina förpackade ryggsÀckar under nÄgon minut, innan pÄfösaren kommer ikapp dem.
Fredagen den 1 juli klockan 21 lĂ€mnar deltagarna skyttebanan för en tre mil lĂ„ng slinga, innan de Ă€r tillbaka vid depĂ„n klockan 03. Efter det korta stoppet Ă€r det dags för nĂ€sta slinga pĂ„ sex timmar. Och sĂ„ fortsĂ€tter det, tills det finns en vinnare â nĂ€r den nĂ€st sista personen i loppet bryter.
â En slinga gĂ„r mot Hedlandet. En annan mot Stallarholmen, den gĂ„r vi pĂ„ natten pĂ„ grund av trafiksituationen. Den tredje mot Grundbro och den fjĂ€rde blir mest Mariefred â hjorthagen, slottet, Edsala och Kalkudden, berĂ€ttar Stefan Jonsson som Ă€nnu inte Ă€r helt klar med detaljerna.
Birger FÀlt frÄn arrangerande Fotrally IK berÀttar att klubben en tid velat flytta arrangemanget frÄn Stockholm, framför allt för att komma bort frÄn trafiken.
â Intentionen Ă€r att vi har tĂ€vlingen i Mariefred tills vidare, sĂ€ger han, som ser mĂ„nga fördelar med ett nav:
â Det blir lĂ€ttare att följa tĂ€vlingen pĂ„ plats, deltagarna kommer ju tillbaka till samma punkt var sjĂ€tte timme. Folk som bor i Mariefred och anhöriga till de tĂ€vlande kan ju komma till skjutbanan och titta.
NĂ€r Stefan Jonsson deltog i Maratonmarschen första gĂ„ngen, 2017, gick starten vid Sjöhistoriska museet i Stockholm och banan gick runt MĂ€laren. Han bröt utanför Enköping â efter 30 timmars vandring, som placerade honom som nummer 17.
â Fem minuter efter att jag avbröt sĂ„ tuppade jag av i bilen. Ambulans fick komma och hĂ€mta mig och jag fick ligga med dropp pĂ„ sjukhus i nĂ„gra timmar. Sedan kunde jag inte gĂ„ pĂ„ 14 dagar, minns han.
Vad fick dig att delta igen?
â En gĂ„ng Ă€r ju ingen gĂ„ng. Andra gĂ„ngen vet man ju ocksĂ„ vad man ska göra eller inte göra för att lyckas bĂ€ttre. FrĂ„n början tĂ€nkte jag nog "hur svĂ„rt kan det vara, det Ă€r vĂ€l bara att gĂ„?" Men jag insĂ„g att jag behövde trĂ€na, sĂ„ det gjorde jag.
2018 gjorde Stefan Jonsson sitt personbĂ€sta. Han gick dĂ„ i mer Ă€n 50 timmar, och hamnade pĂ„ plats 6. Samma Ă„r sattes banrekordet för tĂ€vlingen â segraren gick i 87 timmar och 48 minuter.
Att placera sig bland de 20 bÀsta garanterar en plats i nÀsta Ärs lopp, och det Àr Stefan Jonssons mÄl i Är.
Vad driver dig?
â Det handlar om att fĂ„ veta vad man har för kapacitet, hur mycket man faktiskt orkar.
Vad Àr dina bÀsta knep?
â Att ta hand om fötterna Ă€r jĂ€tteviktigt. Jag gĂ„r till en fotvĂ„rdare för att inte ha nĂ„gra förhĂ„rdnader, jag underhĂ„ller det Ă€ven sjĂ€lv hemma och Ă€r noggrann med att smörja in fötterna.
Vad har du för proviant?
â Honungsmelon och nötter som jag skalar medan jag gĂ„r, det fĂ„r tiden att gĂ„. Och sĂ„ tar jag en resorb var sjĂ€tte timme.