Det tog några dagar för Mariefredsbon Maria Hammar att verkligen förstå vad som hade hänt. Att det gick att halka på en bit korv hade hon knappt ens själv kunnat föreställa sig.
Den 15 oktober skulle hennes två katter (Bellatrix och Aeþýleus) i vanlig ordning få smaka på favoriten, falukorv. Men just denna dag var Bellatrix inte lika imponerad av utbudet.
– Den korvbiten hade lämnats kvar. När jag sen skulle in till köket så råkade den hamna under min ena innesko, vilket gjorde att jag for rakt ut i split. Jag bara skrek för det gjorde så fruktansvärt ont, säger hon.
Sonen kom inspringandes och ambulansen var framme på åtta minuter, berättar Maria Hammar.
– De var otroligt snabba. Jag trodde benet hade hoppat ur led och fick veta att jag skadat hamstringmusklerna. Jag var bara några centimeter från att falla in i bordet, så jag hade tur.
De fyra dagar som därefter följde tillbringades på Mälarsjukhusets ortopedavdelning.
– De som jobbade där var gudomliga och väldigt omtänksamma, säger Maria Hammar, samtidigt som hon blir tårögd när hon minns tillbaka.
När tidningen träffar henne har det gått ungefär två veckor sedan händelsen. Numera får hon stödja sig på kryckor för att ta sig fram och hon berättar att hon fortfarande har stora blåmärken på benen.
Vi möts upp hemma hos Maria Hammars granne, Lillemor Persson. Hon är en av flera som under den senaste tiden hjälp till när det varit som tuffast.
– Hon har svårt att ta sig ner i badkaret så hon får låna min dusch så länge, säger Lillemor Persson.
Maria Hammar tillägger:
– Sen har du varit ett otroligt stöd när det gäller att få prata av sig om det som har hänt.
Under samtalets gång återkommer vi till hur många som på olika sätt engagerat sig och hjälp till efter olyckan. Maria Hammar som annars är ställföreträdande på Röda korsets café Solvändan (nära vårdcentralen) fick tidigt hjälp av grannen Kicki Green.
– Kicki Green hoppade in som ställföreträdande för mig och alla på caféet har verkligen ställt upp. Susanne Queckfeldt, föreståndare på kupan Röda korset, var en av de första som hörde av sig och frågade om jag behövde hjälp, säger Maria Hammar.
– Det är grannsämja, absolut, säger Lillemor Persson.
Hur ser läget ut framöver?
– Jag kommer snart att träffa en läkare för att få veta mer. När det gäller katterna så blir det ingen mer korv till dem, säger Maria Hammar avslutningsvis – samtidigt som hon inte kan låta bli att le.