I takt med att nya behandlingar för neurologiska sjukdomar utvecklas, behövs fler neurologer som kan genomföra dem. De senaste Ärens stora medicinska framgÄngar inom bland annat MS-vÄrden, strokevÄrden och migrÀnvÄrden har dÀrför lett till stor brist pÄ neurologer.
Av de 20 regioner som har svarat pĂ„ TT:s enkĂ€t om tillgĂ„ngen pĂ„ neurologer, rĂ„der en brist i 14. I fem regioner har bristen pĂ„ neurologer lett till att man avvisar patienter med kronisk migrĂ€n till förmĂ„n för tyngre patienter. Regionerna som har sĂ„ stor brist pĂ„ neurologer att de har tvingats avvisa migrĂ€npatienter Ă€r Region Stockholm, VĂ€stra Götalandsregionen, Region SkĂ„ne, Region Ăstergötland och Region VĂ€sterbotten.
Fler behandlingar
Jesper Petersson Àr professor i neurologi och chef för kunskapsstyrning i Region SkÄne. Han har sett hur behovet av neurologer ökat bÄde inom akutsjukvÄrden och bland patienter som behandlas för lÄngvariga sjukdomar.
ââPatienter med neurologiska sjukdomar som MS och stroke har de senaste Ă„ren fĂ„tt tillgĂ„ng till fler behandlingar. Det har gjorts epokgörande framsteg. Patienter med MS som hamnade i rullstol under min studietid, gör inte det i dag. Och jag ser numera hur patienter som har kommit in med en stor stroke Ă„ker hem utan bestĂ„ende men.
En annan förklaring till att bristen pÄ neurologer Àr sÄ stor Àr enligt Patrick Vigren verksamhetschef pÄ neurologiska kliniken pÄ Universitetssjukhuset i Linköping, att neurologerna pÄ mindre sjukhus ofta inte fÄr arbeta med det de Àr utbildade till.
ââPĂ„ smĂ„ sjukhus fĂ„r man ofta gĂ„ medicinjourer för att sjukhuset vill anvĂ€nda alla sina anstĂ€llda brett. Det leder till att neurologerna flyttar till universitetssjukhusen, eller sĂ„ byter de inriktning under ST och blir till exempel geriatriker eller rehabiliteringslĂ€kare.
Patrick Vigren har ocksÄ i undersökningar bland de anstÀllda inom regionen sett att det faktum att neurologerna Àr sÄ fÄ gör att de blir Ànnu fÀrre.
ââDet som mĂ„nga har pĂ„talat Ă€r att det Ă€r svĂ„rt att bygga upp ett kollegialt stöd mellan varandra nĂ€r man Ă€r sĂ„ fĂ„, och dĂ„ kĂ€nner man sig ensam och byter arbetsplats eller specialisering.
För fÄ utbildas
Marina Tuutma, andra vice ordförande i LÀkarförbundet, Àr inte förvÄnad över att det bara Àr sex regioner som svarar att de inte har neurologbrist. Enligt LÀkarförbundet handlar det om att regionerna inte har klarat av sitt uppdrag att utbilda sÄ mÄnga neurologer som det finns ett patientbehov av.
ââNeurologi Ă€r ett bra exempel pĂ„ nĂ€r dimensioneringen slĂ€par efter de medicinska framgĂ„ngarna. För tio Ă„r sedan stĂ€llde man mer diagnos, men hade mindre möjligheter att behandla. I dag finns fler mediciner och behandlingsmetoder och dĂ„ mĂ„ste regionerna se till att utbilda fler.
LÀkarförbundet vill att Socialstyrelsen fÄr det övergripande ansvaret för planering och uppföljning vad gÀller utbildning av specialistlÀkare. För att fÄ en jÀmlik vÄrd över hela landet tycker de att staten bör ha ansvar för finansieringen, i stÀllet för regionerna.
Marina Tuutma pÄ LÀkarförbundet ser ocksÄ att bristen pÄ neurologer ger en dominoeffekt som stressar fler delar av sjukvÄrden och leder till Ànnu lÀngre vÄrdköer.
ââNĂ€r sjukhusen avvisar migrĂ€npatienter som remitterats frĂ„n vĂ„rdcentralerna, sĂ„ hamnar de ju pĂ„ vĂ„rdcentralerna igen. Och pĂ„ vĂ„rdcentralerna har vi en Ă€nnu större brist pĂ„ specialister i allmĂ€nmedicin Ă€n sjukhusens brist pĂ„ neurologer.
Nya insatser
Neurologbristens följder, att vÄrdköerna ökar och att migrÀnpatienter har svÄrt att nÄ den vÄrd de har rÀtt till har i VÀstra Götalandsregionen lett till att man riktar sÀrskilda insatser mot just denna grupp. MigrÀnpatienter som har haft smÄ möjligheter att bedömas i specialistvÄrden och dÀrmed fÄ tillgÄng till nya bÀttre lÀkemedel, ska enligt ett förslag som ska diskuteras pÄ hÀlso- och sjukvÄrdsstyrelsen den 25 augusti, erbjudas bland annat en "digifysisk" mottagning, som kombinerar digital vÄrd och vÄrd pÄ plats.
Enligt Jan Kilhamn, tillförordnad hÀlso- och sjukvÄrdsdirektör i VÀstra Götalandsregionen, Àr detta ett svar frÄn patientföreningar som lÀnge sett sig förbisedda av vÄrden.
ââDĂ€r ska det finnas sĂ„vĂ€l lĂ€kare som sjuksköterskor och arbetsterapeuter och psykolog som kan ge rĂ„d och behandling för de migrĂ€npatienter som inte Ă€r hjĂ€lpta av egenvĂ„rd eller av primĂ€rvĂ„rden. Det Ă€r svĂ„rt för den neurologiska specialistvĂ„rden att prioritera de hĂ€r patienterna, nĂ€r man samtidigt ansvarar för svĂ„ra neurologiska sjukdomar som MS och stroke.