ââVi Ă€r bekymrade pĂ„ Skolverket över att vi har en segregerad skola och en bristande likvĂ€rdighet i skolan. Den hĂ€r studien bekrĂ€ftar den bilden och förstĂ€rker den till och med, sĂ€ger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.
LÀstestet Pirls genomförs vart femte Är. Resultatet frÄn den senaste omgÄngen 2021 visar att de svenska fjÀrdeklassarna fick 544 poÀng. Det Àr en tydlig försÀmring frÄn 2016 Ärs resultat pÄ 555 poÀng.
SvÄrt klara skolan
Men försÀmringen har alltsÄ inte drabbat de allra skickligaste lÀsarna. DÀremot har gruppen som lÀser pÄ hög nivÄ krympt och gruppen pÄ lÄg nivÄ ökat. Och kanske mest illavarslande: Elever som inte klarar den lÀgsta nivÄn utgör nu 5 procent. I alla tidigare Pirls har andelen varit 2 procent.
ââDet som Ă€r allvarligt Ă€r att vi har elever pĂ„ en nivĂ„ som gör att de har svĂ„rt att klara skolarbetet, och antalet elever pĂ„ den nivĂ„n ökar, sĂ€ger Peter Fredriksson och tillstĂ„r att svensk skola inte kan ges fullt ut godkĂ€nt.
Av Skolverkets Pirlsrapport framgÄr ocksÄ att elevernas resultat Àr fortsatt starkt kopplat till familjebakgrund. Elever frÄn vÀlutbildade hem, vÀlförsedda med böcker, klarar sig mycket bÀttre Àn elever frÄn resurssvaga hem. Resultatskillnaden Àr sÄ stor som 91 poÀng i lÀstestet.
PÄ liknande sÀtt lÀser flickor fortsatt bÀttre Àn pojkar, barn i svensksprÄkiga familjer klarar sig bÀttre Àn elever som talar ett annat sprÄk hemma och elever som gÄr i skolor dÀr mÄnga kommer frÄn resursstarka hem klarar sig bÀttre Àn elever i skolor i resurssvagare omrÄden.
Kopplas till pandemin
Trots dessa klyftor, och trots ett sÀmre resultat Àn 2016 klarar sig Sverige ÀndÄ relativt vÀl i en internationell jÀmförelse. De flesta lÀnder viker av nedÄt i sin resultatkurva, vilket ses som en följd av pandemin. Endast fyra lÀnder/regioner har ett signifikant bÀttre resultat Àn Sverige. Sverige hör till en "nÀst bÀst-grupp", med bland andra Finland, Danmark och Norge.
Den negativa trenden kopplas alltsÄ till pandemin. Som bekant hade en rad lÀnder lÄnga perioder av skolstÀngningar, vilket antas ha lett till ett kunskapstapp.
Sverige valde ju dÀremot att hÄlla skolorna öppna för de yngre eleverna. Men det verkar inte ha hjÀlpt.
ââDet var en bra vĂ€g att gĂ„. Eleverna fick ett socialt sammanhang och kunde delta i aktiviteter. Men trots att skolorna var öppna pĂ„verkades kvaliteten i undervisningen eftersom lĂ€rare och elever var sjuka, sĂ€ger Peter Fredriksson.
Ytterligare en förklaring till de försÀmrade resultaten Àr att fler elever med utlÀndsk bakgrund har deltagit i mÀtningen 2021.
ââDet Ă€r naturligtvis sĂ„ att ju fler elever som har kommit till svensk skola med annan skolbakgrund, desto svĂ„rare Ă€r det att lyckas och prestera bra resultat, sĂ€ger Peter Fredriksson.
"SÀmsta man kan göra"
Samtidigt som Pirls nu skickar varnande signaler varslar en rad kommuner om bantade skolbudgetar.
ââAtt dra ned pĂ„ resurserna till skolan Ă€r det sĂ€msta man kan göra om man vill skapa ett gott samhĂ€lle för alla. Staten behöver naturligtvis titta pĂ„ detta, eftersom staten har det yttersta ansvaret för en likvĂ€rdig skola, sĂ€ger Peter Fredriksson.