Regeringens voteringsförlust pÄ torsdagen var vÀntad eftersom en majoritet i utbildningsutskottet redan gjort tummen ned för det mesta i propositionen.
Det innebÀr att regeringens förslag att helt slopa kötid som urvalsgrund till friskolor inte blir av. Regeringen motiverar förslaget med att kömöjligheten bidrar till segregation och missgynnar nyinflyttade, barn födda sent pÄ Äret och familjer som inte Àr insatta i systemet eller har kapacitet att planera för skolval Äratal i förvÀg.
Ska Ă„terkomma
Men KD, SD, M, C och L tillbakavisar slopad kötid med motiveringen att familjers valfrihet mÄste vÀrnas. Mer rimligt vore att begrÀnsa kötiden, sÄ att förÀldrar inte kan sÀtta en nyfödd i skolkö, resonerar bland andra M och C, och uppmaningen till regeringen Àr att Äterkomma med ett nytt förslag om skolval. Med andra ord lÀr frÄgan om köer till attraktiva skolor Äterkomma.
En av kÀrnpunkterna i regeringens lagförslag, och kopplad till kötiderna, Àr en blandad elevsammansÀttning pÄ var och en av landets skolor. Utvecklingen mot allt större skillnader mellan skolor, utifrÄn elevsammansÀttning och studieresultat, Àr oroande enligt regeringen som dÀrför föreslÄr att kommuner och friskoleÀgare ska "verka för en allsidig social sammansÀttning av elever".
För otydligt
Men Àven pÄ denna punkt saknar regeringen majoritetsstöd. Förslaget Àr för otydligt och ger inte huvudmÀnnen nÄgon vÀgledning i hur de ska uppnÄ en allsidig social sammansÀttning. Vidare inskrÀnks familjernas frihet att önska skola, lyder argumenten.
Det Àr för övrigt andra gÄngen regeringen föreslÄr lagkrav pÄ allsidig social sammansÀttning i skolorna. Första gÄngen var 2018, men Àven dÄ sade riksdagen nej.
Det som blir verklighet av regeringens förslag Àr den del som handlar om urval till resursskolor, det vill sÀga skolor för elever med sÀrskilt stora stödbehov. Torsdagens beslut innebÀr att elever med de allra största behoven ska prioriteras i de fall det inte finns plats för alla sökande.