Det framgÄr av ett tillÀggsdirektiv som regeringen beslutade om i förra veckan. "Betygssystemet ska Àven fortsÀttningsvis ha en grÀns mellan godkÀnt och icke godkÀnt resultat" stÄr det i tillÀggsdirektivet.
ââF-betyget Ă€r viktigt för att man ska ha en chans att tidigt upptĂ€cka de elever som behöver extra stöd. Att man tar bort F-betyget betyder inte att eleverna klarar kunskapskraven â de eleverna kommer inte att klara gymnasiet, sĂ€ger skolminister Lotta Edholm (L).
"För mÄnga"
Det var den tidigare regeringen som ville fĂ„ utrett hur övergĂ„ngen mellan grundskola och gymnasieskola kan förĂ€ndras. Syftet skulle vara att ge elever som har svĂ„rt att nĂ„ mĂ„len i grundskolan â det vill sĂ€ga elever med icke godkĂ€nda betyg â "bĂ€ttre möjligheter att förbereda sig för arbetslivet".
En vÀg skulle kunna vara att sÀnka tröskeln till gymnasieskolan. VÄren 2021 var det 16 100 niondeklassare (14 procent av Ärskullen) som hade ett eller flera F och dÀrför inte var behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan
ââDet Ă€r alldeles, alldeles för mĂ„nga, sade dĂ„varande utbildningsminister Anna Ekström (S) 2021, dĂ„ hon öppnade för en förĂ€ndring.
Fick kritik
Men tankarna om att eventuellt förÀndra betygssystemet mötte omedelbart kritik frÄn Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna, och i Tidöavtalet slogs det fast att betygssystemet ska behÄlla en grÀns mellan godkÀnt och icke godkÀnt.
Den tidigare regeringen tillsatte utredningen sommaren 2022. Det stÄr inte uttryckligen att den ska komma med förslag om ett nytt betygssystem, men den nuvarande regeringen markerar alltsÄ i tillÀggsdirektivet att ett sÄdant förslag inte Àr önskvÀrt.
I stĂ€llet bör kunskapskraven för grundskolan förĂ€ndras â bort frĂ„n det "postmodernistiska" skolsystem som vuxit fram sedan 1990-talet, sĂ€ger Lotta Edholm, dĂ€r förmĂ„gan att kritisera och analysera vĂ€gt tyngre Ă€n rena faktakunskaper.
ââBetygskraven Ă€r utformade pĂ„ ett sĂ€tt som gynnar elever som Ă€r duktiga pĂ„ att prata, medan de elever som kommit sent till Sverige kan ha det svĂ„rt att bĂ„de förstĂ„ vad som krĂ€vs och att uppfylla det. I Tidöavtalet finns det skrivningar om det hĂ€r, att vi mĂ„ste ha lĂ€roplaner och kursplaner som bygger pĂ„ kognitionsforskning dĂ€r det stĂ€lls högre krav pĂ„ faktakunskaper, sĂ€ger skolministern.