Det gÄr lÄngsamt att sÀkra jÀrnvÀgsövergÄngar

En majoritet av alla jÀrnvÀgsövergÄngar Àr obevakade. Arbetet med att rusta upp dem Àr bÄde dyrt och lÄngsamt.
–Det kan ta sex, sju Ă„r innan vi fĂ„r spaden i marken, sĂ€ger Maria Krafft, trafiksĂ€kerhetsdirektör vid Trafikverket.

Bild frÄn en dödsolycka vid en obevakad jÀrnvÀgsövergÄng 2013. Arkivbild.

Bild frÄn en dödsolycka vid en obevakad jÀrnvÀgsövergÄng 2013. Arkivbild.

Foto: ULF PALM / TT

Transporter2021-01-17 19:00

Plankorsningar, jÀrnvÀgsövergÄngar dÀr vÀgen och spÄren Àr i samma plan, Àr farliga. Det Àr ingen nyhet för Trafikverket.

Av totalt 6 500 plankorsningar i landet Ă€r ungefĂ€r 3 500 obevakade. Utan bommar eller ljussignaler. Cirka 6–7 personer omkommer vid obevakade plankorsningar varje Ă„r.

Det var vid en sÄdan som ett tÄg pÄ söndagen körde pÄ en skoter med slÀp utanför TimrÄ, dÀr tvÄ tonÄrsflickor miste livet.

Arbetet med att förbÀttra sÀkerheten vid obevakade plankorsningar pÄgÄr.

– Vi har ungefĂ€r tre miljarder kronor i nationell plan öronmĂ€rkta för att jobba med sĂ€kerheten pĂ„ jĂ€rnvĂ€gen och en hel del handlar om att förbĂ€ttra de obevakade plankorsningarna. Det finns en systematik dĂ€r man tittar pĂ„ de med högst risk och Ă„tgĂ€rdar dem först, sĂ€ger Maria Krafft.

20-25 miljoner

Men arbetet Ă€r inte bara dyrt – att bygga en övergĂ„ng för gĂ„ende kostar 20–25 miljoner kronor – utan det Ă€r lĂ„ngsamt ocksĂ„.

– MĂ„nga gĂ„nger Ă€ger vi inte marken och dĂ„ ska den friköpas. Sedan ska den demokratiska processen fortgĂ„. Det kan ta sex, sju Ă„r innan vi fĂ„r spaden i marken. DĂ€rför kan vi inte bara sĂ€tta i gĂ„ng dĂ€r vi vill.

TT: Vems ansvar Àr det nÀr sÄdana hÀr olyckor sker?

– Det Ă€r vĂ„rt. Sen Ă€r det ett delat ansvar att man ska se sig för, men det yttersta ansvaret Ă€r vĂ„rt, svarar Krafft.

"Höja golvet"

Anledningarna bakom olyckorna Àr blandade men ofta sker de vid platser dÀr det ganska sÀllan gÄr tÄg, sÀger Maria Krafft.

– JĂ€rnvĂ€gssystem mĂ„ste vara mer robust och fungerande. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att vi inte ska lĂ€gga över hela sannolikheten pĂ„ att individen tar rĂ€tt beslut i de lĂ€gena. Det Ă€r sĂ„ förödande nĂ€r det sker nĂ„got.

MÄnga tÄg har GPS och att anvÀnda modern teknik vid de platser dÀr fysiska investeringar inte Àr prioriterade Àr en möjlighet. En sÄdan möjlig lösning som Maria Krafft hoppas pÄ Àr att man fÄr en varning i mobilen nÀr tÄget nÀrmar sig.

– DĂ„ handlar det snarare om att höja golvet. Det blir aldrig sĂ„ sĂ€kert som med ljus och bommar, men det Ă€r ett sĂ€tt att pĂ„skynda processen. Att vi agerar frĂ„n tvĂ„ hĂ„ll.

Fakta: SÀkerheten vid jÀrnvÀgskorsningar

UngefĂ€r 3 000 av 6 500 plankorsningar i Sverige Ă€r utrustade med bommar, ljus- och/eller ljudvarning.

Enligt Trafikverkets uppgifter bedöms ungefÀr 180 plankorsningar ha förhöjd olycksrisk och ska ÄtgÀrdas fram till och med 2025.

Sedan tvÄ Är tillbaka pÄgÄr en satsning med att ÄtgÀrda bristande sikt vid 100 obevakade plankorsningar per Är fram till och med 2025.

Årligen omkommer mellan 13 och 22 personer i skyddade och obevakade plankorsningar.

KĂ€lla: Trafikverket

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!