Spanien-siffror oroar inte Tegnell

60 000 spanjorer har testats för förekomsten av antikroppar mot det nya coronaviruset, i en studie som genomförts av Carlos III-institutet och den statliga statistikbyrån, rapporterar Reuters. De regionala skillnaderna var stora, men nationellt tyder studien på att runt fem procent har varit smittade av viruset, enligt preliminära resultat.

I samband med det konstaterade Spaniens hälsominister att landet, som har ett betydligt högre dödstal per capita än Sverige, har en lång väg kvar för att nå flockimmunitet.

Ungefär liknande siffror gäller för Frankrike, enligt det franska Pasteur-institutet som är inriktat på sjukdomar och smittspridning. Institutet beräknar, i en artikel publicerad i tidningen Science, att 4,4 procent av fransmännen haft viruset.

Flockimmunitet i juni?

I Sverige har matematikern Tom Britton vid Stockholms universitet räknat på att Stockholm skulle kunna nå flockimmunitet i mitten av juni och därmed få avstannad spridning, och enligt Folkhälsomyndighetens statsepidemilog Anders Tegnell gör inte resultaten från Spanien att man måste omvärdera den svenska uppskattningen om antal smittade.

– Man kan ju ha väldigt stora problem med relativt små tal, om det kommer väldigt fort. Det finns många anledningar till varför det blivit så (höga dödstal) i Spanien, säger han.

Jämförelser mellan länder

Dessutom är det svårt att jämföra smittspridning mellan länder, framhåller Tegnell.

– Framför allt för att sjukdomen sprids så oregelbundet. Hade det varit influensan eller en sjukdom som vi vet sprids ganska jämnt över befolkningen hade man kanske kunnat göra överföringar mellan olika länder.

– Jag skulle nog hävda att för den här sjukdomen kommer vi nog aldrig kunna överföra data av den typen från land till land.

Dessutom finns flera mindre studier i Sverige som ligger betydligt över den spanska nivån av andel smittade, säger han.

Mäter inte immunitet

Petter Brodin, immunolog vid Karolinska institutet, säger att resultaten från Spanien ligger på ungefär samma nivå som en mätning från Belgien – men påpekar att sådana resultat inte är detsamma som immunitet.

– Man måste ha samma brasklapp för alla dessa, tycker jag. Vi mäter något som korrelerar med immunitet, men inte immunitet i sig.

Han menar att det sannolikt är fler som smittats än som tydligt ger utslag för antikroppar.

– Har man haft en väldigt mild infektion kanske man har väldigt låga mängder antikroppar, och i kombination med att vi vet att många som haft det är symtomfria gör att det är rimligt att tro att ganska många som gått igenom infektionen inte har så många antikroppar i blodet.

Skydd utan antikroppar

Men att man inte ger utslag på ett antikroppstest innebär inte per automatik att man inte har utvecklat någon form av immunitet, säger han.

– Vi vet inte. Det kan vara så att man är skyddad ändå. Man kan ha ett skydd fast att man har väldigt låga, men inte nu mätbara antikroppar.

Man måste även beakta tillförlitligheten i testerna, anser både Anders Tegnell och Petter Brodin, då man fortsatt missar ganska många fall.

Petter Brodin tycker inte att man ska utesluta att Stockholmsområdet når 30–40 procent smittade och att spridning saktar ned som en konsekvens.

– Flockimmunitet är inte svart eller vitt. Man kan ha en viss grad av populationsimmunitet och minska spridningen, och den kan inträda redan vid 20–25 procent infekterade, säger han.