Experter: Hade inte behövt bli så här illa

Han är delvis kritisk till den svenska strategin, där han menar att åtgärder dels vidtagits för sent och dels inte varit tillräckligt hårda.

– Sverige har haft en mer avslappnad hållning. Strategin från början var väl ändå att släppa på smittan, fast inom några slags rimliga gränser, säger Joacim Rocklöv, som är professor i epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Umeå universitet.

I stället för att slå ner smittan hårt vid minsta tecken på att den är på väg upp har Sverige ofta avvaktat med insatser tills man kunnat bekräfta att situationen är dålig, anser han.

– Så verkar man inte ha gjort på många andra ställen, säger han.

"Inte tillräckligt"

Det senaste exemplet är de skärpta åtgärderna, om bland annat munskydd i kollektivtrafiken vissa tider, som regeringen presenterade i fredags.

– Man kunde mycket tidigare med kraft ha uppmanat alla möjliga sektorer att lägga ner så mycket som möjligt under en begränsad period för att få ner smittspridningen, ungefär som man gör nu. Istället för att vänta och se och hoppas att det ska räcka ändå och förlora dyrbar tid, säger Joacim Rocklöv.

Sveriges smittkurva ligger i dag högre än många andra europeiska länders kurvor. Statsepidemiolog Anders Tegnell har uttalat att antalet avlidna med hög sannolikhet kommer att öka kommande veckor om vi inte får stopp på smittspridningen.

Även Fredrik Elgh, professor i virologi vid Umeå universitet, är kritisk till den svenska hanteringen.

– Så här illa som det är nu hade det definitivt inte behövt bli, säger han.

Sverige borde ha "rustat sig till tänderna" under den lugna perioden i somras, anser han. Det är med bedrövelse han nu betraktar hur situationen från i våras återupprepar sig.

– Även om regeringen gör mer nu än i våras har den ändå inte gjort tillräckligt, säger han.

Fler skyddsbarriärer

Joacim Rocklöv jämför med övriga nordiska länder som han menar använt sig av betydligt fler skyddsbarriärer, och också lyckats tajma dem bättre.

Det har bland annat handlat om mer testning, striktare regler för karantän av personer som kan misstänkas vara smittade och ett högre säkerhetstänk inom vården.

– Det är de här schweizerost-skivorna man lägger ihop – många olika barriärer för att få ner smittspridningen. I kombination med att man agerar väldigt tidigt, säger Joacim Rocklöv.

Om Sverige agerat mer bestämt i oktober, när smittan började öka igen, hade den andra vågen kunnat dämpas, tror han.

– Jag trodde faktiskt att vi var på väg dit, att vi skulle agera mer resolut och inte dra på det. Alla siffror man tittar på har ju en viss fördröjning, och den fördröjningen har jättestora effekter på den exponentiella tillväxten.

"Synd och sorgligt"

TT: Det du säger innebär att vi hade kunnat få färre svårt sjuka och döda. Vilken reflektion gör du kring det?

– Jag tycker att det är väldigt synd och sorgligt. Jag tror att om vi hade haft samma approach som Norge, Finland eller Danmark hade vi varit i en annan situation. Vi ser inga infektionsepidemiologer internationellt, eller väldigt få i så fall, som tycker att Sveriges strategi är en succé, säger Joacim Rocklöv.

Fredrik Elgh efterlyser, som han även tidigare gjort, en kraftig nedstängning av Sverige i fyra veckor för att få bukt med den höga smittspridningen. Han befarar att sjukvården annars kan stå inför en kollaps.

– Det som skrämmer mig mest nu är de ökande smittotalen. Det vi ser nu i antal svårt sjuka och döda, det är smittan som den var för 10--14 dagar sedan. Den svenska smittkurvan pekar rakt upp och det betyder att situationen kommer att bli ännu värre, säger han.

Regeringen har påpekat att den inte har laglig möjlighet till en lockdown, men vill skynda på en tillfällig pandemilag, som bland annat ska göra det möjligt att stänga köpcentra, affärer och kollektivtrafik. Lagen ska nu kunna träda i kraft redan i januari, enligt regeringen.