Den ekonomiska krisen i pandemins spÄr har dragit in ytterligare kvinnor i prostitution.
ââDet Ă€r tjejer som normalt sett inte fallit offer för mĂ€nniskohandlare eller hallickar, men som blivit av med sina jobb i sina hemlĂ€nder och förlorat möjligheten att försörja sig. Det Ă€r lĂ€tt för hallickarna att utnyttja, sĂ€ger Anna Runesson, som jobbar med att hjĂ€lpa utsatta kvinnor inom Nationellt metodstöd mot prostitution och mĂ€nniskohandel (NMT) i region mitt.
MÄnga kommer frÄn RumÀnien och bakgrunden Àr ofta en extrem utsatthet och fattigdom.
ââDet Ă€r ganska lĂ€tt att haka pĂ„ nĂ„gon som sĂ€ger att "följ med mig, jag ska fixa jobb till dig", nĂ€r man inte har mat pĂ„ bordet. Men just den hĂ€r gruppen hade kanske i normala fall inte varit sĂ„ lĂ€tt att kroka upp, sĂ€ger Anna Runesson.
Ofta lockas kvinnorna med att de ska fÄ jobba som stÀderska eller frisör. NÀr de i stÀllet hamnar i sexhandel upplever mÄnga att de inte lÀngre har nÄgot alternativ.
ââEn del tĂ€nker att "jag har ingenting utom min kropp, jag Ă€r tvungen till det hĂ€r". Andra sĂ€ger att de valt det sjĂ€lva, men har sĂ„klart mĂ€nniskohandlare och hallickar bakom sig Ă€ndĂ„, sĂ€ger Anna Runesson.
Desperat lÀge
Ăven i NMT:s region syd har man sett den hĂ€r trenden.
ââKvinnorna har kanske haft ett enklare typ av arbete, stĂ€djobb, restaurang eller hotell i sitt hemland, och sĂ„ har det stĂ€ngts ner pĂ„ grund av covid, och dĂ„ stĂ„r man plötsligt dĂ€r utan försörjning, sĂ€ger Sara Olsson, som regionkoordinator i syd.
Kvinnorna har ofta försörjningsansvar för barn eller gamla förĂ€ldrar i hemlandet â och för mĂ„nga blir lĂ€get desperat.
TT: Hur vet ni att det hÀr Àr personer som annars inte hamnat i prostitution?
ââDet Ă€r det de beskriver för oss. Att det Ă€r en helt ny situation och att det Ă€r första gĂ„ngen de gjort detta, sĂ€ger sĂ€ger Sara Olsson.
Det finns Àven kvinnor som tidigare lÀmnat sexhandeln, men som under pandemin faller tillbaka.
ââFör den som förlorar sin inkomst kan det ligga nĂ€ra till hands att ta till gamla strategier Ă€ven fast man egentligen inte vill, sĂ€ger Petra Malmström, socionom pĂ„ Mikamottagningen i Göteborg.
Hon har sett flera exempel pÄ det de senaste mÄnaderna.
TT: Vad sÀger de sjÀlva om sin situation?
ââAtt de egentligen inte alls ville men att de inte kunde se nĂ„got alternativ.
ââDet Ă€r förödande att det ska behöva bli sĂ„.
KrÀver andra tjÀnster
I början av coronapandemin minskade prostitutionen pÄ grund av att mÄnga sexköpare var rÀdda för smitta. Men i dag verkar sexhandeln vara tillbaka pÄ i stort sett tidigare nivÄer. Eva Norlin, koordinator mot prostitution och mÀnniskohandel i region nord, beskriver hur antalet prostituerade ökade under hösten.
ââDet Ă€r uppenbart att efterfrĂ„gan fortfarande Ă€r stor. De som kom i höstas hade befunnit sig i andra lĂ€nder i prostitution, exempelvis England eller Tyskland, men pĂ„ grund av lock-downs dĂ€r valde man att komma till Sverige i stĂ€llet, sĂ€ger Eva Norlin.
NÀr kunderna inledningsvis i pandemin blev fÀrre sÄg sig mÄnga som sÀljer sex tvungna att gÄ med pÄ tjÀnster man vanligtvis vÀgrar utföra.
ââMĂ„nga försöker pruta och man tycker ocksĂ„ att sexköparna blivit mer vĂ„ldsamma och krĂ€ver tjĂ€nster man inte erbjuder, sĂ€ger Anna Runesson.
Lotten Sunna, ordförande för föreningen Utan skyddsnÀt som stöttar kvinnor i missbruk, kriminalitet och prostitution, framhÄller att det ofta Àr riskkunderna som blir kvar.
ââRisken för att rĂ„ka ut för de mer skruvade, vĂ„ldsamma och farliga torskarna har ökat.
Oro för smitta
Bland prostituerade finns ocksÄ en oro för viruset och att bli smittad. I flera omrÄden i Malmö stad har socialtjÀnsten sett en ökning av sexsÀljande kvinnor som söker försörjningsstöd eftersom de inte lÀngre vill sÀlja sex.
ââDet blir den sista droppen för en del. De som sĂ€ljer sex har ju ingen möjlighet att skydda sig. Man kan inte veta om den som kommer bĂ€r pĂ„ smitta eller inte, sĂ€ger Elin Johansson.
Det Àr lÄngtifrÄn alla som kan vÀlja bort eller pausa sexsÀljandet, betonar Lotten Sunna.
ââDe som Ă€r utan skyddsnĂ€t Ă€r ofta i drogberoende, hemlöshet och stark ekonomisk utsatthet. Det ligger som drivkrafter och de kan inte vĂ€lja bort det som huvudregel. Utan de Ă€r fortfarande dĂ€rute, i en dubbel utsatthet, eftersom de inte ser nĂ„gra andra alternativ för att överleva, sĂ€ger hon.
Den bilden delas av Anna Runesson.
ââSkulle nĂ„n sĂ€ga att "du fĂ„r ett annat jobb och vi kan skydda dig frĂ„n din hallick" â dĂ„ skulle alla vĂ€lja det. Det finns ingen jag har trĂ€ffat som har sagt att de gör det hĂ€r för att de gillar sex sĂ„ mycket, utan det Ă€r bara överlevnad, helt och hĂ„llet.