Skrovmål serveras politiskt hungriga

I föregående mätning i november skedde knappt några förändringar. Liberalerna låg fortfarande långt upp till riksdagsspärren – som Miljöpartiet närmade sig.

Sedan dess har Magdalena Andersson (S) blivit statsminister och kriget i Ukraina lett till ett historiskt skifte i säkerhetspolitiken med Natoansökan på bordet. Lägg därtill en inflationstyngd ekonomi som börjat plåga medborgarna.

Och så bytte L ut Nyamko Sabuni mot Johan Pehrson som partiledare mitt i mätperioden.

Frågan är om dessa förändringar går att utläsa i Statistiska centralbyråns partisympatiundersökning (PSU) som publiceras på torsdag.

Stabila block

Det kanske man inte ska räkna med, enligt Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Balansen mellan å ena sidan S, V, C och å andra sidan M, KD, SD har i princip varit oförändrad i sex, sju, åtta månader trots allt som har hänt. Så rent parlamentariskt har det inte hänt någonting i förutsättningarna för hur Sverige ska styras under nästa mandatperiod, säger han till TT.

– De är fortfarande så att partier som står fruktansvärt långt ifrån varandra ideologiskt kommer att behöva samarbeta för att forma ett regeringsunderlag.

Förutom blockbalansen intresserar naturligtvis enskilda partiers siffror. C och V har backat på sistone i andra mätningar, där L och MP ligger under spärren. S har växt till att stadigt ligga över 30 procent.

Liberal anspänning

– Liberalerna är säkert väldigt spända på om det blir en förbättring i PSU:n. Men de kommer nog att bli glada även om det bara blir någon tiondel uppåt. Då går det på rätt håll i alla fall, säger Ekengren Oscarsson.

Statsvetenskapen håller sig inte med någon "magisk gräns" som L och MP bör passera för att kunna hoppas på stödröster från andra partisympatisörer – som då inte upplever att en röst på småpartierna är bortkastad.

– Den typen av beslut kommer väljarna att ta de sista veckorna före valet. Då kan vara viktigt om man ligger på 2,9 eller 3,1 procent. Viktigt är också vilken trend man ser. 3,1 och fallande är nog värre än 2,9 och stigande.

Tiondelarnas drama

Henrik Ekengren Oscarsson påpekar att opinionsmätningar direkt påverkar humöret i partiorganisationerna, som med lupp kommer att analysera siffrorna i PSU.

– Även förändringar som ligger långt innanför alla felmarginaler kan påverka humöret och självförtroendet och den självklarhet med vilken man möter väljarna.

TT: Hur har PSU i maj historiskt korrelerat med valresultat i september?

– Vi räknar med ett medelfel på två procentenheter per parti från de här mätningarna. Är det bra eller dåligt? Ja, det blir ju bättre desto närmare valet man kommer. Historiskt har det varit ganska bra träffsäkerhet och man har kunnat veta ungefär hur valet kommer att gå, svarar Ekengren Oscarsson.

– Det brukar inte inträffa jordbävningar i svensk politik. Men när det är ett så tätt läge, med flera partier nära spärren, krävs det bara några tiondelar hit eller dit för att dramatiskt ändra förutsättningarna för hur Sverige ska regeras efter valet.